Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ilska i Hongkong mot Pekings säkerhetslagar

Det lokala styret i Hongkong lovar att foga sig i Kinas planer på att stärka greppet om staden genom nya kontroversiella lagar. Demokratirörelsen manar till massiva protester.

Peking lägger fram ett nytt lagförslag om säkerhetslagstiftning i Hongkong. Arkivbild.Bild: Kin Cheung/AP/TT
Pekings nya drag kommer efter upprepade varningar från Kommunistpartiet om att man fått nog av de pro-demokratiska protesterna i Hongkong.
– Vi måste vidta kraftfulla åtgärder för att lagligen förhindra, stoppa och straffa dem, säger Wang Chen, vice ordförande för nationella folkkongressens ständiga utskott, med syfte på vad han beskriver som ”antikinesiska” krafter.
Utkastet till en nationell säkerhetslag för Hongkong lades fram vid folkkongressen, Kinas parlament, under fredagen. Syftet är att sätta stopp för all typ av separatism, omstörtande verksamhet, terrorism och ”liknande beteenden som allvarligt skadar den nationella säkerheten”, lyder texten enligt nyhetsbyrån AFP.
När Kina tog över kontrollen över Hongkong från Storbritannien 1997 beslutades att området skulle införa särskild lagstiftning med förbud mot exempelvis förräderi och uppvigling. Men när det lokala styret försökt verkställa planerna har de stoppats av stora protester från Hongkongbor. De befarar att lagarna skulle möjliggöra en nedmontering av exempelvis den yttrande- och pressfrihet som de, till skillnad från fastlandskineser, fortfarande åtnjuter.
Men Peking planerar nu alltså att tvinga igenom lagstiftningen.
Och Hongkongs chefsminister Carrie Lam, som deltar vid folkkongressen, har inget att invända. Hennes styre kommer att samarbeta fullt ut med centralregeringen och färdigställa lagstiftningen så fort som möjligt, försäkrar hon i ett uttalande.
Demokratiaktivister och oppositionella reagerar kraftfullt på planerna.
”Peking försöker tysta kritiska röster i Hongkong genom maktens och rädslans språk”, skriver på Twitter Joshua Wong, ledande aktivist inom demokratirörelsen. Han tillägger: ”Hongkongs invånare kommer inte att låta sig skrämmas”.
Jimmy Sham från protestgruppen Civil Human Rights Front och andra aktivister manar till miljonhövdade protester, likt de som skakade Hongkong månad efter månad i fjol.
EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar Peking att respektera Hongkongs långtgående autonomi. ”EU har ett starkt intresse i Hongkongs fortsatta välstånd och stabilitet under principen 'Ett land två system'”, skriver han i ett uttalande enligt AFP.
Australiens, Storbritanniens och Kanadas utrikesministrar skriver i ett gemensamt uttalande att de är ”djupt oroade” över de planerade säkerhetslagarna och att de tydligt kommer att underminera två system-principen.
En anledning till att Kina agerar just nu kan – förutom viljan att kväsa demokratirörelsen – vara oro inför de kommande valen i Hongkong i september. Om de symboliskt viktiga framgångarna för prodemokrater i lokalvalen i fjol upprepas kan oppositionen vinna tillräckligt med inflytande för att blockera nya lagar från Carrie Lams styre.
Utkastet till den nationella säkerhetslagstiftningen väntas godkännas på torsdag i nästa vecka, under den sista dagen av folkkongressens årliga sammanträde.
Därpå väntas detaljerna spikas under andra möten i Peking i juni – för att sedan införas lokalt.
Fakta

Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. Förläggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Gå till toppen