Trafiken på E22 mellan Gastelyckan och Lund Norra kommer enligt Trafikverket att öka från 38 000 till 65 000 fordon per dygn år 2040. Samtidigt säger regeringens klimatmål att trafikutsläppen i Sverige måste minska med minst 70 procent till år 2030.

Alltså: å ena sidan en förväntad ökning av trafiken, å andra sidan krav på en minskning av utsläppen som inte kan uppnås utan en minskning av trafiken. Hur går detta ihop? Svaret är förstås att det inte går ihop! Regeringen, som nyligen beslutat godkänna Trafikverkets utbyggnadsplaner för den aktuella delen av E22, går helt enkelt emot sina egna klimatmål.

”Den samlade utvecklingen inom transportsystemet ska leda till att målet för transportsektorns utsläpp nås. Det innebär dock inte att varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet”, skriver infrastrukturministern Tomas Eneroth som motivering till regeringens beslut.

Går man emot klimatmålet i Lund ska detta alltså kunna kompenseras genom hårdare åtgärder någon annanstans, verkar regeringen mena. Då blir ju frågan var dessa kraftfulla åtgärder ska vidtas.

Tänker man lägga ner alla flygplatser för inrikestrafik? Stoppa E4:s nya sträckning i Förbifart Stockholm? Skynda på de tilltänkta förbuden mot försäljning av nya fossildrivna bilar, och av bensin och diesel? Ju fler vägutbyggnader av E22-projektets typ som släpps igenom, desto mer drastiska beslut måste ju tas för att kunna uppnå riksdagens klimatmål.

”Trafikplats Ideon”, som E22-projektet kallas, minskar säkert bilisternas trängsel – men bara på kort sikt. På längre sikt uppmuntrar det, likt alla andra vägutbyggnader, till ett ökat bilkörande som ganska snabbt skapar ny trängsel på vägen.

Jag anser det oetiskt att prioritera den nuvarande generationen bilisters bekvämlighet framför nästa generations behov av ett liv utan alltför stora klimatkriser. Det skickar också fel signaler till omvärlden om var Sverige står i klimatfrågan, och det kanske inte ens är någon god affär ekonomiskt. För vem vet hur transportmönstren ser ut när coronapandemin väl är över: kanske det blir så många som föredrar att arbeta hemma och slippa pendla, att bilköerna på E22 aldrig återkommer?

Både Trafikverkets ensidiga gynnande av bilismens intressen och regeringens slappa låt gå-attityd ter sig ogenomtänkta och kortsiktiga. Möjligen är dock sista ordet inte sagt, eftersom ärendet överklagats till mark- och miljödomstolen som ännu inte sagt sitt. Man kan ju hoppas, å både naturens och de kommande generationernas vägnar, att mark- och miljödomstolen fattar ett klokare beslut än Trafikverket och regeringen.