Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Grönt ljus för flera insjöfiskar

Flera insjöfiskar får tummen upp av Världsnaturfonden i årets upplaga av fiskeguiden. Men det ser fortsatt mörkt ut för populära havsfiskar. – Vi måste bli bättre på att äta andra fiskar, säger Karin Glaumann på Världsnaturfonden.

Det våras för insjöfisken under 2020, enligt Världsnaturfondens (WWF) fiskguide. Röding, abborre och sik, som bland annat fiskas i Vättern och Vänern, får grönt ljus och klassas som ett hållbart alternativ för den som vill äta fisk.
– Det är roliga nyheter, säger Karin Glaumann, sakkunnig inom fisk och marknad på Världsnaturfonden.
Fiskguiden som WWF ger ut varje vår är en konsumentguide där matfiskar klassas som antingen gröna, gula eller röda. Är fiskarten klassad som grön kan man som konsument med gott samvete välja att äta fisken, men klassas arten som röd bör den fisksugne låta bli.
Anledningen till att många svenska insjöfiskar fått ett bättre resultat är för att svenska myndigheter har fått bättre koll på hur fiskbestånden ser ut, enligt Karin Glaumann.
– När vi inte vet hur bestånden ser ut går vi efter försiktighetsprincipen. Men nu när vi fått en bättre bild kan fler fiskarter få grönt ljus.
Samtidigt som insjöfiskar mår bättre ser det desto mörkare ut på de sju haven. Östersjötorsken pekas ut som fortsatt hårt utsatt och har kvar sitt röda ljus från förra året. Torsken runt den svenska västkusten klassas på samma vis och har gått från gult ljus 2019 till rött i årets guide.
– Här ser vi att trenden går åt motsatt håll från insjöfiskarna. Vi måste variera mer vilken fisk vi äter. 80 procent av all sjömat svenskarna äter består av bara tio olika fiskarter, säger Karin Glaumann.
I stället för torsk lyfter hon fram braxen som en alternativ fisk som svenskarna borde äta. Braxen gör debut i fiskguiden och lyfts fram eftersom den fiskas lokalt i Bottenviken på ett hållbart sätt.
– Det man kan göra när man köper fisk är att vara medveten om var den kommer ifrån och hur den har fiskats. Samma art kan ha fiskats med bottentrål eller i bur. Då är buren det alternativ som har mindre miljöpåverkan, säger Karin Glaumann.
WWF understryker att guidens klassningar inte innebär att alla gröna fiskar är klimatsmarta att äta. Men för den som vill tänka på klimatet och samtidigt äta något från havet lyfter guiden fram sill och makrill som klimatsmarta alternativ. De fångas nämligen oftast i stim och fiskas med båtar som har låg bränsleförbrukning och som inte riskerar att fånga hotade arter i samband med fisket.
Fakta

Svenskarna och fisken

Svenskarna äter runt en till två fiskmåltider i veckan. Laxen är den mest populära fisken, men även makrill, sej och tonfisk är omtyckta av svenskarna. Den svenska importen av fisk sker främst från grannländerna Danmark och Norge, men också från Kina.

Källa: Världsnaturfondens fiskguide 2020

Fakta

Fiskguiden

Cirka 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade.

Tanken är att världsnaturfonden WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur ska hjälpa konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val av fisk.

Guiden har getts ut sedan 2002 och är ett samarbete mellan WWF i 25 länder. Fiskarna delas in i tre kategorier: grönt (bästa val), gult (var försiktig) och rött ljus (låt bli).

I guiden bedöms de vildfångade arterna utifrån tre kriterier: hur bestånden mår, om förvaltning och kontroll är effektiva, och fiskets påverkan på ekosystemet. För de odlade arterna bedöms var fodret kommer från, odlingssättet och miljöpåverkan.

Källa: Världsnaturfonden WWF

Fakta

Våra vanligaste matfiskar

Alla matfiskar kan få grönt, gult eller rött ljus beroende på hur de fiskas. Här listas våra åtta vanligaste matfiskar, och under vilka förutsättningar de får grönt ljus av Världsnaturfonden WWF.

Lax: Om den är ASC eller KRAV-certifierad.

Sill/ strömming: Om den är MSC eller KRAV-certifierad, om den är fiskad med flyttrål eller ringnot i Nordostatlanten.

Torsk: Om den är MSC eller KRAV-certifierad.

Nordhavsräka: Om den är MSC eller KRAV-certifierad.

Makrill: Om den är fångad med handlina och ringnot i Nordostatlanten.

Tonfisk/ skipjack: Om den är MSC-certifierad, eller om den fiskats med handlina eller spö.

Alaska pollock: Om den är MSC-certifierad.

Rödspätta: Om den är MSC-certifierad.

Gå till toppen