Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Coronapandemin och dess effekter medför en grogrund för ökad korruption.”

De företag som vill bidra i arbetet mot pandemin måste ta korruptionsbekämpning på allvar, skriver Natali Engstam Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor.

I svåra tider sätts ledarskap på prov. Det är enklare att hålla fast vid etiska principer när de inte krockar med andra överväganden, till exempel att snabbt få nödvändiga kontrakt på plats för att återuppta produktion eller få klart en affär i tider av ekonomiskt nödläge, skriver Natali Engstam Phalén.Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
De slutgiltiga effekterna av coronapandemin återstår att se, men redan nu är det uppenbart att de mänskliga och ekonomiska konsekvenserna är omfattande.
Flera internationella organisationer, däribland Internationella valutafonden, IMF, och OECD, har framhållit att coronapandemin ur ett ekonomiskt perspektiv är det största hotet mot den globala ekonomin sedan finanskrisen.
För företag innebär pandemin stora och oväntade utmaningar med nya prioriteringar som i många fall måste göras för att företagen ska kunna säkra sin överlevnad. Samtidigt medför de extraordinära förhållandena nya etiska utmaningar och ökad risk för korruption, något som sätter företagens såväl ledarskap som organisationskultur på prov.
Affärsetik och ett aktivt arbete mot korruption är en grundförutsättning för goda affärer. OECD har uppskattat att korruption ökar kostnaderna för att göra affärer med 10–30 procent, beroende på bransch. Det bolag som uppfattas som oetiskt får ofta dåligt rykte, fallande aktiekurs och minskad konkurrenskraft om såväl uppdrag som arbetskraft.
De bolag som ertappas med korruption riskerar dessutom höga böter. I Sverige höjdes vid årsskiftet maxbeloppet vid bland annat mutbrott till 500 miljoner kronor. De internationella sanktionerna uppgår till betydligt högre belopp, något som illustreras av utdömda böter för Telia och Ericsson med 7,7 respektive 10,1 miljarder kronor.
Före coronapandemin uppskattade FN kostnaderna för den globala korruptionen till cirka 35 000 miljarder kronor per år. Närmare 7 procent av öronmärkta resurser till hälso- och sjukvård beräknades gå förlorade till följd av korruption.
Nyligen varnade OECD:s arbetsgrupp mot mutor för att pandemin och dess effekter medför en grogrund för ökad korruption, vilket i sin tur orsakar enorma utmaningar i arbetet för att hantera den globala hälsokrisen.
De företag som vill bidra i arbetet mot pandemin måste ta korruptionsbekämpning på allvar.
I svåra tider sätts ledarskap på prov. Det är enklare att hålla fast vid etiska principer när de inte krockar med andra överväganden, till exempel att snabbt få nödvändiga kontrakt på plats för att återuppta produktion eller få klart en affär i tider av ekonomiskt nödläge.
Pressen att säkra ett företags – eller den egna anställningens – överlevnad kan utgöra en grund för beslut i strid med företagets etiska värderingar. Den som leder ett företag måste vara medveten om det och påminna sig själv och sina medarbetare om vikten av att inte ta oetiska beslut. Och påminnelserna måste förenas med åtgärder som minimerar risken för press som skapar grogrund för oetiska beslut, till exempel att inte behålla mål för försäljning trots en totalt förändrad situation.
Ledarskapet – eller tonen från toppen – demonstreras både i ord och handling och är fundamental i arbetet mot korruption.
Inte bara det egna företagets agerande utgör en risk för korruption, viktigt är också att vara uppmärksam på mellanhänder, leverantörer och andra affärspartner.
Med de störningar som nu uppstått tvingas många företag hitta nya affärspartner, ibland med kort varsel. Gör företageninte en grundläggande kontroll av dem och deras inställning till etik riskerar företagen såväl dåligt rykte som juridiska konsekvenser.
När det gäller internationella mutbrott begås merparten genom någon form av mellanhand. Det företag som gör affärer med en etiskt tvivelaktig aktör riskerar oavsett om affärerna är lagliga eller ej ofta att få sitt rykte skadat.
Kontakter mellan företag och myndigheter utgör generellt en risk för korruption. Även om riskerna för mutor genom för dyr representation kan antas minska till följd av det distansarbete och den sociala distansering coronapandemin medför, innebär den nuvarande situationen för många företag ökade kontakter med offentliga tjänstemän. Det handlar om de stöd som utbetalas och andra konsekvenser av pandemin.
Företag med internationell verksamhet i länder med hög korruption behöver nu vara extra medvetna om de risker en begäran från eller erbjudande om mutor till tjänstemän för att påskynda eller genomföra olika processer innebär.
Det kommer en tid efter den omedelbara kris som vi nu alla befinner oss i.
De företagsledare som vill säkerställa sitt företags överlevnad på kort och lång sikt gör klokt i att inte glömma bort den etiska aspekten av hur de hanterar krisen. Det är nu det verkligt etiska ledarskapet sätts på prov.
Natali Engstam Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, IMM.
Gå till toppen