Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Det är dags att lära och rusta Sverige, omställningens tid har kommit även för framtidens äldreboenden. Inte minst erfarenheterna från covid-19 kräver nya tag.”

Med dagens erfarenheter står det klart att politiker, tjänstemän och byggherrar måste ta höjd för pandemier redan när nya äldreboenden ska byggas.
Det skriver Lena Östholm Munkberg och Marcus Friberg, Miljöpartiet i Helsingborg.

Statsminister Stefan Löfven vid ett besök på ett äldreboende 2018. För att fåBild: Karl Melander, KARL MELANDER
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Dagens pandemi är global. I Sverige liksom i övriga världen har det blivit tydligt att det saknas tillräcklig beredskap vid en kris. Nu drabbas de sköra äldre värst.
Landets äldreboenden har idag besöksförbud, men trots det har smittan hittat in. Många äldre har avlidit och anhöriga har förlorat sina nära och kära. En del har inte haft möjlighet till ett sista farväl.
Det är dags att lära och rusta Sverige, omställningens tid har kommit även för framtidens äldreboenden.
Enligt SCB ökar antalet invånare över 80 år med över 50 procent mellan 2019 och 2030. Det motsvarar en ökning med mer än 270 000 personer i Sverige, varav hälften är över 85 år. Trenden tyder på att äldre även i fortsättningen bor hemma länge. På äldreboenden finns de äldre som är extra sköra.
Med dagens erfarenheter står det klart att politiker, tjänstemän och byggherrar måste ta höjd för pandemier redan när nya äldreboenden ska byggas.
Enligt en utredning av Åsa Plesner vid den progressiva, partipolitiskt obundna tankesmedjan Arena Idé har resurserna till äldreomsorgen minskat med 1,3 miljarder kronor per år sedan 2002. Även antalet platser på äldreboenden i förhållande till antalet äldre har blivit färre.
Hur äldreboenden byggs har också förändrats. Det har blivit vanligt att bygga stora boenden på 60–80 lägenheter i flera plan. Bygger man på höjden blir det billigare, men det gör också att äldre med demenssjukdom och personer med funktionsnedsättningar har svårare att gå ut själva.
Miljöpartiet vill se hemlika äldreboenden med mindre avdelningar och en hög personalkontinuitet för att förhindra smittspridning. Viktigt är att de som bor på boendena har möjlighet att på egen hand gå ut i en trädgård och inte behöver känna sig instängda.
Boendet ska uppmuntra till gemenskap, stimulera till rörelse och ha förutsättningar att utgöra en god arbetsmiljö för personalen. Med flexibla lösningar redan från början kan par bo ihop och förändringar göras över tid.
Nya äldreboenden måste byggas på ett hållbart sätt, vara självförsörjande när det gäller energi med hjälp av solceller kompletterade med energisnåla klimatanläggningar, något som är extra viktigt för att de äldre ska klara varma somrar. Att det finns fullgoda digitala lösningar för tekniska hjälpmedel är också av stor betydelse liksom lagerhållning av skyddsutrustning.
Hur miljön på äldreboenden ska se ut hanteras olika av kommuner idag. En del gör som Ängelholm och tillsätter en beredning som ska arbeta fram en vision för boendemiljö med livskvalitet för grupper med behov av omsorg. Den vision som stod klar 2017 utformades enligt följande: “I såväl tätort som på landsbygd ska alla ges förutsättning att bo hela livet i en stimulerande och trygg miljö, till rimliga kostnader. Boendet ska förstärka det friska hos både äldre och funktionsnedsatta.”
En radikalt annorlunda boendeform finns i Hodgeway i Nederländerna där man har byggt en demensby som ett bostadsområde med affärer, restauranger och torg. Där bor 152 äldre dementa i grupper om cirka 25 uppdelade i olika hus. Målet är att de ska kunna röra sig fritt och inte känna sig inlåsta. Resultatet har blivit att andelen som tar lugnande medicin minskat till hälften. Nu är Sveriges första demensby på väg att byggas i Vellinge.
Kristianstad kommun har boenden som under både 2018 och 2019 fått höga omdömen i Socialstyrelsens öppna jämförelser av äldreomsorgen. De som bor på dessa äldreboenden har lätt att ta sig ut och se grönska genom att boendena är byggda i markplan med flyglar och mindre avdelningar.
I Örebro finns Trädgårdarna, en ny typ av vård- och omsorgsboenden i två plan som uppmuntrar till utevistelse och samvaro. Det finns en restaurang öppen för allmänheten och en vinterträdgård, en lugn oas för dem som är känsliga för intryck och ett större trädgårdsrum för aktiviteter och stimulans. Byggnaden är guldklassad enligt den internationella miljöcertifieringen Leed.
I SVT:s Det sista hemmet från 2019 granskades 100 planritningar över Sveriges äldreboenden. Det visade sig att 25 procent byggs utan lägenheter på markplan. Det är tvärt emot Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård där det tydligt framgår att det är viktigt att personer med demenssjukdom får komma ut. Lena Rosenberg som forskar om miljön på äldreboende på Karolinska Institutet konstaterar i programmet att "tyvärr är det vanligt och det är så vi bygger".
För att få fram så bra äldreboenden som möjligt behöver politiker lyssna på allmänheten, experter som arbetar inom olika verksamheter och forskare. Det gäller såväl nationellt som lokalt.
I Helsingborg bör nu en delegation tillsättas inför byggen av framtida äldreboenden, och börja med det nya äldreboende som ska byggas i Rydebäck. Inte minst erfarenheterna från covid-19 kräver nya tag.
Lena Östholm Munkberg (MP), ledamot i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd.
Marcus Friberg (MP), kommunalråd i Helsingborg.
Gå till toppen