Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Hongkongs ­­frihet sjunger på sista versen. Höj rösten.

Tända ljus i Hongkong till minne av offren för massakern på Himmelska fridens torg.Bild: Kin Cheung
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Parlamentet i Hongkong stank på torsdagen. Bildligt och bokstavligt talat. Någon hade placerat dit ett illaluktande föremål, tänkt att symbolisera att något var ruttet i kammaren. Efter en stunds sanering gavs en politisk påminnelse om vad.
Den så kallade sånglagen röstades igenom med 41 röster mot en, därmed blev det brottsligt att visa bristande respekt för Kinas nationalsång. Den som bryter mot lagen riskerar att dömas till fängelse i upp till tre år. Så tog centralmakten i Peking ytterligare ett steg i sin inskränkning av enklavens särskilda frihet.
På årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989.
Den senare är det förbjudet att uppmärksamma på fastlandet, men Hongkong har haft sina egna regler sedan återföreningen med Kina 1997. Med egen konstitution, yttrandefrihet och mötesfrihet har invånarna i Hongkong kunnat uttrycka åsikter på ett helt annat vis än folk i andra delar av landet. Den 4 juni samlas vanligtvis tiotusentals Hongkongbor till minne av demokratikämparna som dödades i massakern. Men i år förbjöd Peking sådana manifestationer.
Officiellt motiverades det med risk för att sprida coronavirus, men det handlade förstås om mer än så. När arrangörerna uppmanade folk att tända ljus på olika platser med högst åtta deltagare – vilket smittsskyddsreglerna medger – förklarade polisen att den även tänkte skingra olika små grupper om de manifesterade för en gemensam sak.
Glädjande nog valde tusentals Hongkongbor ändå att tända ljus. Ännu lever deras hopp om fortsatt frihet. Fast hur länge till?
Häromveckan gick nationella folkkongressen i Peking vidare med en säkerhetslag som ger kinesiska säkerhetsmyndigheter möjlighet att verka i Hongkong. De ska stoppa terrorism, separatism, undergrävande av statsmakten och annat som anses kunna skada Kina. Risken är tydlig för att oppositionella röster tystas.
Som Storbritanniens sista guvernör i Hongkong, Chris Patten, påpekar kan lagen orsaka stor skada för Hongkongs ställning.
Omvärlden har reagerat därefter. Washington har fördömt säkerhetslagen och anser inte längre att Hongkong är tillräckligt självständigt för att ha kvar sin särskilda status i relationen till USA. Därmed sätts också frågetecken kring enklavens fortsatta roll som ett av världens främsta handels- och finanscenter.
Storbritannien har valt en mer konstruktiv linje. Samtidigt som utrikesminister Dominic Raab uttryckte djup oro öppnade han för att ge upp till 2,9 miljoner Hongkongbor fullvärdigt brittiskt medborgarskap.
"Om Kina går vidare och sätter denna nya lag i verket kränker det självstyret för Hongkong och de friheter som lades fast i överenskommelsen mellan Storbritannien och Kina 1984", konstaterar han.
Hundratusentals demokratiaktivister riskerar att gripas när lagen om någon månad träder i kraft. Långt fler har skäl att känna oro över hur Kina agerar.
Uppenbart anser sig kommunistregimen i Peking ha rätten att bryta mot ett mellanstatligt avtal och vägrar att tillåta ens en liten enklav av åsikts- och yttrandefrihet. Samma regim ökar snabbt sitt inflytande runt om i världen och förväntas inte minst köpa in sig i företag som hamnat i ekonomiskt trångmål till följd av pandemin.
Även mot den bakgrunden borde fler röster höjas. Demokratiska länder kan inte bara tyst se på medan Kina intensifierar jakten på oliktänkande.
Dessvärre har tonen från EU hittills varit ganska mild. Det har saknats stöd för de svenska kraven på att unionen ska införa sanktioner mot Kina. Men Sverige kan gott fortsätta att driva den linjen. Det blir trots allt bara tydligare hur Peking försöker inskränka den särskilda frihet som Hongkongborna fått löfte om. Givetvis ska de få fortsätta att lovsjunga demokrati – inte hotas med fängelse för brist på respekt för nationalsången.
Gå till toppen