Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Sverigebilden, Sverigebilden, Sverigebilden.

Ann Linde tänker på Sverigebilden.Bild: Pontus Lundahl/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Palmeutredningen skulle ge svar. Istället blev frågorna fler. Men det som oroar många är vad det här betyder för Sverigebilden.
Dödstalen i coronapandemin fortsätter att stiga. En tragedi. Men i vanlig ordning väcks diskussion om vad detta gör för Sverigebilden; skuggan som faller över Bullerbyn.
Gång på gång dyker den upp, diskussionen om Sverigebilden. Som nu oro för tänkbara konsekvenser av utländsk rapportering om den svenska coronastrategin. Reseexperten Lottie Knutson beskriver det rent av som att landet har blivit "Europas mobboffer".
Men utrikesminister Ann Linde (S) tillbakavisar bestämt.
"Tack och lov är det inte så … I stort sett är rapporteringen om Sverige nyanserad", försäkrade hon häromveckan i SVT:s Morgonstudion.
Fast att döma av dokument som Aftonbladet har tagit del av är även Linde lite bekymrad. I ett tal till utländska ambassadörer i slutet av maj betonade hon att Sverige arbetar med samma utmaningar och använder liknande redskap som andra länder under coronakrisen.
"Som ambassadörer i Sverige har ni en viktig roll att informera era huvudstäder om situationen här", avslutade hon.
Utrikesdepartementets presstjänst slår fast att för "ett högteknologiskt och exportberoende land som Sverige är kännedomen om och förtroendet för vårt land utomlands viktigt". Otvivelaktigt. Men om det bara handlade om ekonomi kundeutrikesministern vara tämligen lugn. Ganska snart lär det ju trots allt framgå om landets situation är väsentligt annorlunda än den just nu beskrivs som i andra länder.
Snarare handlar det väl om ett nationellt hävdelsebehov. Den svenska förträffligheten. Attständigt försöka utmärka sig positivt på olika vis, om inte annat så genom skyhöga ambitioner.
Trafiksäkerhet, klimatpolitik, it, e-hälsa – listan kan göras lång över områden med politiska mål om att Sverige ska vara bäst i världen.
För andra verkar det räcka med att vara bra. Under sin tid som generaldirektör för Skolverket berättade utbildningsminister Anna Ekström (S) om en finsk skolforskare som fick höra om det svenska målet att ha världens bästa skola. Han svarade att Finland strävade efter att skolan skulle vara tillräckligt bra.
"Och i Finland är tillräckligt bra tillräckligt bra", konstaterade Ekström. I studie efter studie har finska elever också haft bättre kunskaper än svenska.
Det är naturligtvis inte ambitionerna, utan resultaten som räknas. På samma sätt borde Sverigebilden vara mindre intressant än det faktiska läget i Sverige.
Men risken finns att fokus hamnar fel. I ett land som ständigt vill vara bäst kan beslutsfattare hamna i försvarsställning när det är uppenbart att så inte är fallet. Det kan ligga närmare till hands att kritisera andras vägval än att medge egna felsteg och tänka om. Och fokus kan hamna på hur det rapporteras om landet istället för på varför.
Naturligtvis stämmer inte allt som sägs och skrivs om Sverige utomlands. Men det finns skäl att tänka mer som den skånske ikonen Edvard Persson:
"Låt dom bara gå på, vi klarar oss nog ändå."
Gå till toppen