Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Midsommarstrid om pengarna i EU

Sill, snaps och blommiga stänger är inget för ledarna i EU. Midsommarafton ägnas i stället åt den första bataljen i sommarens stora strid om coronastöd och nästa långtidsbudget.

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel laddar för ett hett midsommarmöte om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivfoto.Bild: Francisco Seco/AP/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) slipper visserligen åka till Bryssel på fredag, eftersom coronakrisen tills vidare omöjliggör alla fysiska toppmöten.
I stället samlas EU:s stats- och regeringschefer framför sina datorer på hemmaplan för att framför allt diskutera de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.
Dels handlar det om ett särskilt coronastöd, döpt till Nästa generations EU och bestående av nästan 8 000 miljarder svenska kronor i lån och bidrag till de drabbade.
Dels handlar det om ändringar i förslaget till nästa långtidsbudget för åren 2021-28, som totalt ligger på cirka 11 500 miljarder kronor.
Sverige driver på för lån, i stället för bidrag, till de behövande.
– Vi tycker att den lämpligaste formen är att man ger fördelaktiga lån. Att gå bidragsvägen är ju ett avsteg från principerna om en balanserad budget som vi alltid har haft i EU, förklarar EU-minister Hans Dahlgren (S) sedan han och hans kollegor från övriga EU diskuterat frågan på ett webbmöte under tisdagen.
”Viktiga principer får inte kastas överbord. Hur kan det plötsligt vara ansvarsfullt att spendera 500 miljarder euro av lånade pengar och sedan skicka räkningen till framtiden?”, skriver samtidigt statsministern i en debattartikel i tidningen Financial Times.
Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark ingår i vad som kallas den ”frugala fyran” som också vill också hålla ner EU-budgeten ordentligt.
På motsatt sida står främst EU:s sydländer som Italien och Spanien, som redan före coronakrisen kämpade för en utökad budget med mer offensiva satsningar.
Minst lika tuff är samtidigt striden mellan syd och öst. De så kallade Visegrád-länderna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – gillar inte hur EU-kommissionen räknat ut hur coronastödet ska fördelas och kräver betydligt mer till sina länder.
Midsommarmötet är främst till för att alla länder ska få ge sin syn på saken. Därefter väntas EU:s permanente rådsordförande Charles Michel återkomma med ett kompromissförslag, kanske redan i nästa vecka.
Hans Dahlgren hoppas dock att det tar lite längre tid än så, för att få en ordentligt framtagen ”förhandlingsbox”, snarare än en framstressad.
– Jag hoppas att det inte blir alltför fort. Det kan vara nyttigt för hela processen och för hastigheten i det hela att man är väldigt omsorgsfull i designandet av den här boxen, säger EU-ministern.
Preliminärt är sedan tanken att stats- och regeringscheferna kan träffas ”på riktigt” i Bryssel för att kunna förhandla öga mot öga i mitten av juli.
Målet är att enas under sommaren – men med tanke på oenigheten är det långt ifrån givet.
– Jag skulle verkligen inte utesluta att det finns en risk för att det här kan spilla över till efter sommaruppehållet, säger Hans Dahlgren.
Fakta

Kampen om budgeten

EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058. EU-kommissionen hoppas att det ska kunna göras genom införandet av direkta EU-skatter på exempelvis utsläppsrätter och av multinationella nätbolag.

Parallellt har EU-kommissionen ändrat i sitt förslag till ny långtidsbudget för EU under åren 2021-27. Det nya förslaget landar på 1100 miljarder euro, jämfört med 1135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018. I förslaget ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften.

Gå till toppen