Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Finansministern anar att botten är nådd

Regeringen ser en viss återhämtning i svensk ekonomi och signaler på en ljusning. Botten kan vara nådd. – Ja, det är den bedömning vi gör, men det är stor osäkerhet, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Finansminister Magdalena Andersson (S) visar senaste bedömningen av svensk ekonomi.Bild: Henrik Montgomery/TT
Enligt Magdalena Andersson kommer signaler om att botten är nådd efter ett rejält ras andra kvartalet, och ändrar därmed den tidigare bedömningen från slutet av april om ett BNP-ras på sju procent i år. Under våren har siffrorna fladdrat upp och ner rejält, mest ner, i takt med att krisförloppet blivit allt mer akut.
Nu är bedömningen alltså ett BNP-fall på sex procent i år.
– Framför allt är det investeringarna som faller kraftigt, säger Magdalena Andersson, som pekar på att osäkerheten gör att företagen skjuter på investeringar.
Finansministern hänvisar till statistik som visar på en viss återhämtning i flera tjänstebranscher, bland annat bokningsdata på krogarna.
– Det tycks som att vi nått en botten, säger hon.
Men det dröjer till ekonomin är tillbaka till nivån före krisen.
– Dit når vi 2022. Det riskerar bli en ganska utdragen återhämtning, säger Andersson.
Gällande arbetslösheten görs nu bedömningen att den blir 9,3 procent i år. I slutet av april signalerade finansministern en arbetslöshet på uppemot elva procent.
Varseltalen ligger fortsatt på höga nivåer, konstaterar finansministern.
– Men inte på de extrema toppnivåer som vi hade i mars, säger Andersson som tror att permitteringarna bromsat uppsägningarna.
Arbetslösheten bedöms stiga till 10,3 procent nästa år, enligt regeringens prognos. Kritiker har pekat på att svensk arbetslöshet var högre än i många EU-länder redan när krisen inleddes. Men enligt finansministern ger det en felaktig bild.
Hon pekar på att sysselsättningsgraden, andel sysselsatta i relation till befolkningen, är högst i EU. Och Sverige har också en låg statsskuld jämfört med andra länder.
– Så relativt andra länder är vi ganska väl rustade, säger Andersson.
Som jämförelse spådde Konjunkturinstitutet så sent som i går ett svenskt BNP-fall på 5,4 procent i år och en arbetslöshet på i snitt 8,5 procent för att sedan stiga ytterligare till en topp på cirka tio procent i början av nästa år.

Fakta: Nyckeltalen ur prognosen

Nyckeltal20192020202120222023
BNP1,2 (1,2)– 6,0 (– 4,0)3,0 (3,5)4,4 (3,4) 3,7 (3,1)
Arbetslöshet6,8 (6,8)9,3 (9,0)10,3 (9,0)9,9 (8,4)8,1 (7,0)
Statsbudgeten, % av BNP0,3 (0,4)-7,8 (-3,8)-2,7 (-1,4)-1,3 (0,1)0,3 (1,5)
Statsskuld, % av BNP35,2 (35,1)45,7 (39,9)44,8 (38,3)43,2 (36,2)40,3 (32,4)
Siffror i parantes från prognosen i april.
Källa: Regeringen
Gå till toppen