Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Därför kommer inte Palmevapnet kunna spåras

Nästan 800 vapen har undersökts inom ramen för Palmeutredningen. Inget har kunnat knytas till mordet – inte heller den senast aktuella revolvern med koppling till den misstänkte ”Skandiamannen”. Möjligheten att någonsin kunna koppla ihop kulorna med rätt mordvapen är troligtvis obefintlig.

På NFC har en stor mängd vapen provskjutits inom ramen för Palmeutredningen. Här en bild från vapengruppens samling med olika vapenmodeller, närmast i bild pistoler. Arkivbild.Bild: Jeppe Gustafsson/TT
I december 2017 kom en revolver in till vapengruppen på Nationellt forensiskt centrum (NFC) hos polisen, från Palmeutredningen. Det var intressant då vapnet hade ägts av en vän till den så kallade Skandiamannen, Stig Engström.
– Jag har ju varit ganska positiv i min framtoning att vi ska kunna komma till en lösning och en av de sakerna var att vi hyste förhoppningar i att det här vapnet skulle bringa oss närmare en lösning, har åklagaren och förundersökningsledaren Krister Petersson för Palmegruppen tidigare sagt till Aftonbladet.
Vapnet undersöktes på NFC enligt vanliga rutiner – man provskjuter och undersöker de spår som vapnet lämnar på kulorna. Sedan jämför man de provskjutna kulorna med de från brottsplatsen. Stämmer spåren från referenskulorna överens med dem som vapnet lämnat på testkulorna har man en matchning, enkelt förklarat. I februari 2018 kom den färdiga rapporten, där graden var 0 på den så kallade utlåtandeskalan.
– Det betyder att vi kan inte avfärda vapnet, men vi kan heller inte styrka att det är det vapnet. Det talar alltså varken för eller emot, säger Mikael Högfors, som samordnat Palmeundersökningarna hos NFC.
Nu under våren begärde Palmeutredningen en sammanställning av NFC över hur läget ser ut när det gäller att kunna binda samman kulor och mordvapen i Palmefallet.
– Vår bedömning är att det går inte att binda ihop kulorna med varandra, och det är förmodligen osannolikt att det går att knyta dem till ett vapen, säger Mikael Högfors.
I normalfallet har kulor repor och skador på sig, som vapnet lämnat på dem vid skjutningen. Problemet med de två kulor som hittades efter mordet på Olof Palme är att de har mycket få sådana spår.
TT: Det känns med andra ord rätt kört att kunna hitta det rätta vapnet?
– Det är lite grann det vi uttrycker när vi rapporterar till Palmegruppen, att det är frågan om det någonsin gått att ha fått ihop det här. Det har nog varit ett jättedåligt läge hela tiden, och det har vi och utredarna vetat om över tid. Ändå gör vi de här undersökningarna av vapen, för det finns det här lilla, lilla hoppet att tänk om vi kan hitta någonting.
Detta betyder dock inte att vapenundersökningarna gjorts helt förgäves under åren, enligt Mikael Högfors. Många vapen har kunnat sållas bort.
– Att kunna säga att det är åtminstone inte det här vapnet, det är ju också ett resultat.
Nästan 800 vapen har undersökts inom ramen för Palmeutredningen över åren. Rutinen på NFC har hittills varit att allt av intresse undersöks. Nu, när förundersökningen av mordet läggs ned, kommer ambitionsnivån sannolikt gå ned, säger Högfors.
– Av alla de spåren i utredningen som jag känner till, har det här senaste varit ett utav de vapnen som varit mest intressant. Ska det komma in ett nytt vapen som är intressant, då ska det ju vara något som hör ihop med något av utredningsspåren, säger han.
Fakta

NFC

Nationellt forensiskt centrum (NFC) ansvarar för den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten. Huvuduppgiften är att undersöka och analysera, främst åt rättsväsendet. NFC kan också göra undersökningar åt banker, försäkringsbolag och privatpersoner.

Exempel på uppdrag som NFC kan få av rättsväsendet kan vara att ta reda på om blodrester tillhör en viss person, om en kula passar till ett speciellt vapen eller vilket ämne något är.

I dag jobbar drygt 500 personer på NFC, som har tolv driftsställen, från Umeå i norr till Malmö i söder. NFC:s största laboratorium finns i Linköping.

Källa: NFC

Gå till toppen