Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Svår kamp för Afghanistan mot viruset

Coronapandemin har tagit fart i Afghanistan efter id al-fitr och regeringen medger att det inte finns kapacitet att stoppa dess framfart.
– Det är stor spridning i samhället, säger programchefen Prue Coakley vid Läkare utan gränser i Afghanistan.

Familjen till en läkare och hans två syskon som avlidit i covid-19 i mitten av maj går till en begravningsplats i Kabul, där spridningen av coronaviruset varit omfattande.Bild: Rahmat Gul/AP/TT
Det tog ett tag innan coronapandemin drabbade Afghanistan med full kraft. Först efter att fastemånaden ramadan avslutades med högtiden id al-fitr, då många afghaner reste till sina familjer, tog spridningen rejäl fart, berättar Prue Coakley vid Läkare utan gränser (MSF).
Omkring 27 000 har bekräftats smittade i landet, drygt 500 har avlidit till följd av covid-19.
– Men man måste ta i beaktande att testkapaciteten är ganska begränsad, säger hon.
Mohammad Yaqub Haidari, guvernör i Kabul, säger enligt The New York Times att antalet smittade kan vara fler än en miljon, bara i huvudstadsprovinsen.
Ungefär 20 000 coronatester genomförs dagligen i Afghanistan. Men bara var tionde av dem kan analyseras, uppger hälsoministern Ahmad Jawad Usmani för tidningen.
I ett land där 80 procent av befolkningen lever vid fattigdomsgränsen, där vårdsystemet redan innan pandemin var hårt ansträngt och beroende av utländsk hjälp, och där regeringsstyrkor dessutom slåss mot den fundamentalistiska talibanrörelsen, är coronapandemin ytterligare ett hårt slag.
– Det är svårt att införa nedstängningsåtgärder som i Europa, för levnadsförhållandena är väldigt annorlunda, kollektivtrafiken är annorlunda, hur folk tjänar sitt levebröd är annorlunda. Men folk är mycket mer medvetna om covid-19 efter id, då vi såg den här stigningen, säger Prue Coakley.
Coronapandemin har påverkat MSF:s insatser i landet. Vid mödravårdssjukhuset Khost i östra Afghanistan är en tredjedel av de anställda hemskickade då de varit i kontakt med någon smittad, eller själva har symptom.
– Vi måste fokusera på de som har livshotande tillstånd, och vi berättar och påminner personal konstant om hur de kan skydda sig själva och sina anställda, säger Coakley.
– Vid ankomstområdet har vi kontroller, och om vi ser att någon har symptom eller har haft kontakt med någon, så har vi en isoleringsavdelning där patienterna kan föda.
MSF meddelade i veckan att förlossningskliniken i Kabul – som attackerades den 12 maj av beväpnade män som sköt ihjäl 24 människor – stänger.
– Det är extremt sorgligt, väldigt tragiskt och beklagansvärt att behöva fatta ett sådant beslut. Det kommer så klart att lämna ett hål när det handlar om mödra- och spädbarnsvård i en del av staden med stor och sårbar befolkning, säger Coakley och lägger till att MSF söker alternativa sätt att erbjuda vård.
I sviterna av pandemin har ytterligare en dödlig fiende vaknat till liv. I tre provinser har man upptäckt nya fall av polio, som inte haft några fall av den förlamande sjukdomen på uppemot fem år.
– Coronaviruset har hjälpt polion att spridas bortom sina inhemska regioner i syd och sydöst, nu hotar det människor över hela landet, säger Jan Rasekh, en talesperson för Afghanistans polioprogram, till nyhetsbyrån AFP.
Det är obligatoriskt att ta poliovaccin i landet, men det finns också en utbredd misstro mot vaccinationskampanjer, där religiösa- och talibanledare inte sällan hävdar att det rör sig om västerländska konspirationer för att sterilisera muslimska barn.
– Vårdbehoven är enorma här. Vårdsystemet är skört, eftersom det här är ett land som varit i krig i flera decennier, konstaterar Prue Coakley.
Däremot har pandemin på sina håll i landet inneburit ett ökat samarbete med talibanerna. Sjuka talibaner har tillåtits att få vård på regeringskontrollerade sjukhus, och talibanerna utlyste den 1 april att de var beredda sluta strida i talibankontrollerade områden som är drabbade av viruset. Extremiströrelsen meddelade också att den släpper in hjälporganisationer.
– Talibanerna har sina egna vårdsystem, och arbetar mycket med moskéer och på lokal nivå. De är oroliga, säger Coakley.
På sociala medier sprids bilder på talibaner i skyddsutrustning som ger råd till allmänheten om hygien och desinficering av marknadsplatser, enligt nyhetsbyrån The New Humanitarian. Men hur mycket av det som når ut till de små byarna på landsbygden, och hur mycket som är propaganda, är svårt att svara på.
Prue Coakley säger att det är svårt att sia om framtiden, och att en kommande högtid i juli är något av ett orosmoln.
– Vi förväntar oss att covidsituationen kommer att fortsätta ett tag framöver, säger hon.
Fakta

Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen.

Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpå talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin och Landguiden/UI

Gå till toppen