Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Bada året runt för hälsans skull

Är du en badkruka? Då gör du bäst i att komma över det. För ett dopp gör gott för både kropp och själ.
– Kontakten med vattnet ger total närvaro och en känsla av att vara ett med naturen, säger åretruntbadaren Helena Kubicek Boye.

”Jag är egentligen rätt frusen av mig och lite av en badkruka”, säger Helena Kubicek Boye. Men hon märkte att hon mådde bra av att bada.Bild: Johan Nilsson/TT
Få saker är så ljuvliga som att sänka ned kroppen i svalt, lent vatten en varm sommardag. Det är en stunds total avkoppling och medveten närvaro, en frizon från allt vad mobiler, dataskärmar och stress heter.
När vi badar frigörs oxytocin, det som brukar kallas för kroppens eget må bra-hormon. Det utsöndras från hypofysen, bland annat vid beröring, och gör oss lugna och allmänt välmående.
Det finns dock de som inte bara badar på sommaren. En av dem är Helena Kubicek Boye, psykolog och författare. Hon hoppar i vattnet året om.
– Det finns inget bättre sätt att bli ett med naturen och ”dra ur sladden till vardagen”, säger hon.
Det började en sensommar, då Helena efter en svettig morgonjogg fick ett infall att slänga sig i havet i Malmö där hon bor.
– Upplevelsen var intensiv. Jag kände mig euforisk. Kicken från adrenalinpåslaget gav ett lyckorus.
Sedan kom lugnet, och den harmoniska känslan satt i flera timmar.
– Efter det ville jag bara göra om det. Nästa vecka badade jag igen och veckan därpå också. Sedan fortsatte jag bara.
Fakta

5 tips för att komma igång

1. Sluta inte bada om hösten.

2. Enklast är att börja doppa sig i en sjö. Hav och forsar är oftast mer krävande.

3. Ha varma kläder med dig.

4. Fokusera. Andas mjukt och djupt och försök att vara så avslappnad som det går.

5. Ha sällskap. Säkerhet är viktigt.

När Helena Kubicek Boye märkte hur bra hon mådde efter sina badstunder växte intresset för att ta reda på mer om effekterna. Hon upptäckte att det finns en hel rörelse som sysslar med naturbad som en väg till bättre hälsa, så kallade ”wild swimmers”. Det visade sig också att hennes upplevelser hade stöd i forskningen – hon fann både svenska och internationella studier som visar på olika hälsofördelar som är kopplade till naturupplevelsen som sådan och att utsätta kroppen för kyla.
– Lymfsystemet sägs aktiveras, vilket i sin tur påverkar immunförsvaret. Jag har inte varit förkyld sedan jag började kallbada. Dessutom blir man starkare både psykiskt och fysiskt.
Helena Kubicek Boye.Bild: Johan Nilsson/TT
Den som regelbundet utsätter sig för kalla bad känner sig mindre stressade, vilket bland annat går att läsa om i studien "Winter swimming improves general well-being" (2004) av docent Pirkko Huttunen vid Uleåborgs universitet. När vi utsätter oss för kallt vatten får kroppen en slags stressreaktion. Pulsen rusar, blodtrycket höjs, andningen blir snabb och stresshormoner frigörs. Detta sker redan vid 20 grader. Men exponerar man sig regelbundet för kyla minskar stressresponsen. Överreaktionen uteblir.
– Jag tror att detta spiller över på andra situationer i livet. När tåget är försenat eller datorn krånglar inför en deadline får du inte samma stress i kroppen, säger Helena, som förra året gav ut boken ”Wild swimming – bada för livet”.
En annan hängiven året runt-badare är musikläraren Susanna Hedlund i Varuträsk ett par mil utanför Skellefteå. Allt började den varma sommaren 2018, då Susanna dagligen passerade badstranden på orten på väg hem från jobbet.
– Det var så fint, varmt och härligt att jag bara var tvungen att bada, fast det var september. Jag mådde så bra av det, fick med en kompis och vi fortsatte.
På hennes breddgrader fryser havet om vintrarna. Men genom byn rinner Klintforsån, en vacker plats med avskilt läge. Ån är så pass ström att den oftast håller sig isfri, trots kylan, och varje lördagsmorgon året om är Susanna Hedlund där med ett gäng kvinnor för att bada.
– Jag kör ”badbilen” och plockar upp de andra. Från början var vi två – nu är vi fem.
Att doppa sig är ett äventyr och en utmaning som kräver mod. Särskilt på vintern. Stämningen i badbilen är lättsam men koncentrerad. Framme vid ån brer de ut en rejäl trasmatta som skydd mot snön och för att inte halka. Susanna beskriver hur hon tar ett djupt andetag samtidigt som hon sträcker upp händerna ovanför huvudet: sedan går hon i, doppar sig och tar ett par simtag.
– Jag fokuserar, andas, möter kylan och låter vattnet omsluta kroppen.
Efteråt pirrar huden och kroppen känns varm, levande och vederkvickt, berättar hon. Badstunden blir därför något att se fram emot under veckan.
– Om man har vaknat lite gråmulen i sinnet rinner det av en helt. Det ger en sådan energi, endorfinerna gör att man kvittrar efteråt. Det finns inget bättre sätt att börja helgen på.
Fakta

Kyla och kroppens reaktion

Holländska forskare ville testa om kallt vatten påverkade immunförsvaret. De delade upp 3 018 personer i en kontrollgrupp och en experimentgrupp. Under tre månader skulle experimentgruppen duscha kallt eller avsluta en dusch med kallt vatten. Studien visade en minskning på 29 procent av sjukfrånvaron från arbetet för dem som duschade kallt. Om personerna även var fysiskt aktiva blev minskningen hela 54 procent.

En teori om varför bad gör gott för hälsan är att lymfsystemet aktiveras. Lymfsystemet är ett nätverk av kärl som finns i hela kroppen och fungerar som ett reningssystem. Det rensar ut bakterier, slaggprodukter och mikrober från cellerna. Det är beroende av muskelsammandragningar för att pumpa runt vätskan i systemet. När vi utsätts för kallt vatten dras lymfkärlen ihop och systemet spolas. Detta triggar immunsystemets vita blodceller att förstöra oönskade substanser i lymfvätskan.

Källor: Boken ”Wild swimming – bada för livet” (Roos & Tegnér, 2019), tidskriften Forskning och framsteg samt den vetenskapliga artikeln "The effect of cold showering on health and work: A randomized controlled trial” (2018) av Geert Buijze, Academisch Medisch Centrum, Amsterdam.

Gå till toppen