Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Aloha! Nu krävs enighet om försvaret.

Peter Hultqvist (S) förklarar att han fryser förhandlingarna.Bild: Peter Wallberg/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Det blev ett långt möte när USA:s utrikesminister Mike Pompeo i förra veckan träffade Kinas toppdiplomat Yang Jiechi i Honolulu på Hawaii. Sällan har de två länderna haft så mycket att tala om.
Förutom det pågående handelskriget har de ekonomiska stormakterna hamnat i bråk om hanteringen av coronaviruset. Och Pekings beslut om att införa en säkerhetslag i Hongkong – som i praktiken sätter punkt för självständighet – har väckt starka reaktioner i Washington. Vita huset hotar med att upphäva enklavens särskilda status i relationen till USA.
Därtill lär Hawaiimötet ha handlat om Nordkorea, som nyligen sprängde sambandskontoret på gränsen till Sydkorea. Det upprättades 2018 i avsikt att minska spänningarna mellan Pyongyang och Seoul, så symboliken går knappast att ta miste på. Samtidigt säger sig nordkoreansk militär studera olika handlingsplaner för att återta områden i den demilitariserade zonen som skiljer länderna åt.
Till på köpet har Nordkorea fördubblat sin kärnvapenarsenal sedan 2017. Det ligger i linje med den allmänna utvecklingen på området. Samtliga nio kärnvapenmakter har utvecklat sina kärnvapensystem på senare år, konstaterar fredsforskningsinstitutet Sipri i en ny rapport.
"Vi kan absolut vara på väg mot en omedelbar ny kapprustning", varnar Sipris Shannon Kile i en TT-intervju.
Mellan två av dessa kärnvapenmakter, Kina och Indien, har dessutom ett gammalt gränsbråk trappats upp. Tjugo indiska och ett okänt antal kinesiska soldater dödades nyligen då gränstrupper i Himalaya drabbade samman med knytnävar och järnrör. Detta kan ses mot bakgrund av anklagelser om att Kina gör territoriella anspråk i spåren av pandemin.
Från knytnävar till kärnvapen är det lyckligtvis långt och länderna ska ha kommit överens om en omedelbar nedtrappning. Men även gränstruppernas slagsmål lär ha avhandlats på Hawaii. Liksom den amerikanske presidenten Donald Trumps beslut att dra tillbaka 9 500 amerikanska soldater från Tyskland till följd av missnöje med tyskarnas bidrag till Nato.
USA kommer därmed som mest att ha 25 000 soldater stationerade i Tyskland framöver. Det kan jämföras med cirka 200 000 under kalla kriget. Säkerhetsläget är lyckligtvis mycket bättre idag än det var då. Men det kan noteras att världspolitiken nu åter fylls av begrepp som kapprustning, gränskonflikter och territoriella anspråk. I förlängningen berör detta även de politiska avvägningarna i Sverige.
Beredskapen.
Dessvärre har förhandlingarna inför försvarsbeslutet i riksdagen i höst lagts på is till följd av oenighet.
"Vi har en grundläggande åsiktsskillnad som utgör ett problem", förklarade förvarsminister Peter Hultqvist (S) vid det dystra beskedet.
I korthet är problemet att de rödgröna vägrar att skjuta till de extra pengar som fem andra partier kräver. Visst kan de senare köra över regeringen i riksdagen, men bristande samsyn minskar både långsiktighet och trovärdighet.
Hultqvist måste snarast tina upp förhandlingarna igen. Det långa mötet i Honolulu sänder en hawaiiansk hälsning också till svensk försvars- och säkerhetspolitik: Aloha! Nu krävs enighet.
Gå till toppen