Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Frågor om brister för äldre måste få sakliga svar.

Utrikesminister Ann Linde (S) ger en mörk bild av den privata äldreomsorgen.Bild: Pontus Lundahl/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Plötsligt talar alla om brister i äldreomsorgen. De förhållandevis många fallen av covid-19 på äldreboenden och bland personer med hemtjänst har skakat liv i debatten. Dessvärre har den präglats av onyanserade påståenden, konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som på torsdagen presenterade en ny rapport. Den pekar bland annat på att de ekonomiska förhållandena inom äldreomsorgen inte är så kärva som det på sistone ofta har framställts som.
Men givetvis finns det sådant som behöver utvecklas och förstärkas, medger SKR-ledningen på DN Debatt tillsammans med företrädare för fackförbundet Kommunal. Däribland kontinuiteten.
Äldre bör i högre grad än idag vårdas och tas om hand av personal som de är väl bekanta med. Det kräver att personalomsättningen minskar och parterna har därför enats om att sträva efter att öka andelen tillsvidareanställda. Samtidigt lovar de att satsa på utbildning och kompetensutveckling, liksom på mindre detaljreglering av tider och arbetsuppgifter. Därtill kan ytterligare digitalisering, med alltifrån trygghetskameror till vårdbesök via internet, frigöra personalresurser och höja livskvaliteten för de äldre.
Så långt lär de flesta vara överens även i politiken. Men utspelen går ofta betydligt längre än så och färgas rejält av debattörernas ideologiska hemvist.
"Det yrvakna intresse som coronapandemin lett till får inte resultera i kortsiktiga lösningar och analyser", konstaterar SKR och Kommunal i DN.
Det hörs ogrundade slutsatser till och med från regeringen.
När utrikesminister Ann Linde (S) intervjuades i tysk tv i förra veckan visade hon inte bara prov på fyrkantig attityd, utan också på rena fördomar. Hon gav bilden av att problemen med smittspridning inom äldreomsorgen främst fanns inom privata äldreboenden och att många av de anställda gått till jobbet trots att de var sjuka.
Som många har påpekat efter intervjun är det svårt att finna fakta som belägger den bilden. Linde har backat efter kritiken och hävdar att hon syftade på att många aktörer inom äldreomsorgen gör det svårt för en regering att kontrollera. Men som Moderaternas Gunnar Hökmark påpekar i Aftonbladet:
"Att det var privatiseringarna som gjorde att en global pandemi trängde in på svenska äldreboenden känns bekvämt för dem som annars står där med sitt ansvar för att bemöta en pandemi."
Trots den uttalade ambitionen att skydda äldre från smittan har den fått anmärkningsvärt stor spridning på svenska äldreboenden. Det är viktigt – både för ansvarsutkrävande och framtida beredskap – att gå till botten med anledningarna till det.
Glädjande nog ser detta också ut att prioriteras när coronakommissionen tillsätts inom kort.
Partiledarna enades efter överläggningar i onsdags om att granskningen av hur krisen hanterats snabbt ska komma i gång, så att den kan bli klar i god tid före valet 2022. Enligt de förslag till direktiv som TV4 Nyheterna har tagit del av ska arbetet delas in i olika etapper. Den första handlar just om hur smittan kom in på äldreboenden och ska vara klar den 30 november. Då går det i bästa fall att dra nytta av slutsatserna redan i år för att begränsa smittspridningen.
Senast på fredagen ska partierna komma med synpunkter på förslagen till utredningsdirektiv. Moderatledaren Ulf Kristersson menar att kommissionen bör vara politiskt oberoende och inte ha politiker utan experter som ledamöter. Han har en poäng. Frågan om smittspridning inom äldreomsorgen är till exempel för viktig för att det ska ges ideologiskt färgade svar.
Vad hjälper det att tala om brister i äldreomsorgen om det inte följs av rätt åtgärder?
Gå till toppen