Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Finns det något denna kris har lärt oss så är det att liv och levebröd räddas om vi är snabbare än viruset.”

Covid-19 kommer att förvärra alla existerande svagheter i världens instabila stater. Med snabb global handlingskraft kan vi mildra pandemins värsta följder. Det skriver David Cameron, Ellen Johnson Sirleaf och Donald Kaberuka.

Hjälparbetare från Bangladesh bistår med munskydd i Sudan. Under de senaste veckorna har Sudan, Sydsudan, Somalia och Jemen drabbats av det nya coronaviruset och dödstalen liknar dem i mer utvecklade länder som fick smittan först, skriver David Cameron, Ellen Johnson Sirleaf och Donald Kaberuka.
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Inget land har undkommit följderna av covid-19. Men en del, de mest instabila och sårbara, står inför särskilt svåra utmaningar. Redan innan pandemin bröt ut kämpade länder som Jemen, Sudan, Haiti, Sierra Leone, Myanmar, Afghanistan och Venezuela med fattigdom, konflikter, korruption och dåligt ledarskap som gjort dem särskilt illa rustade att möta pandemin.
Det alla länder behöver för att ta sig igenom pandemin är just det instabila stater saknar: en regering som kan utarbeta och genomföra en omfattande handlingsplan, en polismakt som kan se till att regler följs, sociala system för att distribuera pengar och förnödenheter samt en sjukvård som förmår ta hand om de smittade.
Europa har 4 000 intensivvårdsplatser per miljon invånare. Många områden i Afrika har fem platser per miljon. I Mali finns totalt tre respiratorer.
En kris som covid-19 kräver att befolkningen kan lita på sitt lands ledare, men i de flesta instabila stater saknar regeringen folklig förankring. I konfliktdrabbade länder och i länder med omfattande korruption är många människor ovilliga att följa regeringens påbud.
En stark privat sektor är också nödvändig om en stat ska fungera och vara stabil. Invånarna måste kunna arbeta för att försörja sina familjer och regeringen behöver skatteintäkter för att hjälpa dem som står utan försörjning. Instabila stater saknar ofta en ekonomi som klarar det.
I början av pandemin fanns förhoppningar om att en del sårbara stater skulle klara sig undan de värsta konsekvenserna eftersom deras befolkning är ung och vissa länder är isolerade. Men som representanter för nybildade Council on State Fragility (Rådet för sårbara stater) kan vi konstatera att så blev det inte. Under de senaste veckorna har Sudan, Sydsudan, Somalia och Jemen drabbats av viruset och dödstalen liknar dem i mer utvecklade länder som fick smittan först.
Dessutom lär de ekonomiska följderna bli värre i instabila stater, inte beroende på inhemska nedstängningar, utan på grund av det som händer internationellt. Handeln med länder som Kina har minskat radikalt. Det har också de summor som människor skickar till släktingar i sina hemländer. Råvarupriserna och oljeinkomsterna har störtdykt. Instabila stater förlitar sig i stor utsträckning på importerad mat och nu hotar hunger och svält.
Vid det här laget vet de flesta att fattiga länders problem brukar bli hela världens genom omfattande migration, organiserad brottslighet, terrorism och externa effekter på den nationella ekonomin. Med tanke på att hälften av världens fattiga tros leva i instabila stater 2030 lär problemen förvärras. Därför uppmärksammar Council on State Fragility utmaningarna som dessa länder står inför. Tillsammans med världsledare, ministrar, diplomater, företagsledare, akademiker och chefer för utvecklingsorganisationer ska vi förena ny forskning med djupgående kunskap om politik för att påverka globala och nationella beslutsfattare.
Decentralisering, nytta och smart användning av data är nyckelfaktorer. Det finns övertygande bevis för att riktade åtgärder för att begränsa lokala utbrott av smittan ofta fungerar bättre än att stänga ner hela länder. Den sortens kunskap kan vara avgörande i instabila länder.
Vi måste agera snabbt, innan pandemins akuta fas är över i Västvärlden och pandemin sjunker undan i det allmänna medvetandet.
Vi har fem förslag:
1. Skyddsåtgärder ska vara enkla och snabba. Det kan innebära att tillgänglighet för alla ibland är viktigare än att bara vissa målgrupper nås. Mobila nätverk bör utnyttjas för att kartlägga akuta behov och till att distribuera små och regelbundna (men tidsbegränsade) kontantbidrag.
2. Inhemsk matproduktion ska uppmuntras. Sierra Leone odlade tidigare ris, men har de senaste årtiondena blivit alltmer beroende av import. I Afrika finns 60 procent av världens outnyttjade odlingsbara jord. Satsningar på lokalt producerade stapelgrödor måste snabbt bli fler.
3. När det finns ett vaccin måste världssamfundet försäkra sig om att instabila stater inte slås ut från marknaden av rikare stater. Hotet är en mycket smittsam sjukdom och inget land är skyddat om inte alla är det. Tillverkning av vaccin hos många olika producenter ska uppmuntras.
4. Företag i instabila stater kan behöva akut hjälp. Småföretag i fattiga länder lämnas ofta utanför när stora satsningar prioriteras (det är lättare att få effekt av investeringar i stora projekt i folkrika länder). Men stöd till småföretagare är minst lika viktigt.
5. G20-länderna bör göra mer för djupt skuldsatta instabila stater där valet står mellan att återbetala utländska lån eller att rädda livet på landets befolkning. Länder som får bilateral hjälp till utveckling beräknas vara skyldiga att betala av runt 40 miljarder US-dollar bara i år. Vi uppmanar därför alla G20-länder att ge återbetalningsfrister, inte bara i år utan tills krisen är över.
Covid-19 kommer att förvärra alla svagheter i världens instabila stater. Med snabb global handling kan vi mildra pandemins värsta följder. Finns det något denna kris har lärt oss så är det att liv och levebröd räddas om vi är snabbare än viruset.
David Cameron, tidigare premiärminister i Storbritannien.
Ellen Johnson Sirleaf, tidigare Liberias president och har mottagit Nobels fredspris.
Donald Kaberuka, Afrikanska unionens fredsfonds speciella sändebud.
Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Gå till toppen