Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsarbrev om straff och snabbare tåg.

Detta är ett läsarbrev. Åsikterna är skribentens egna.
Håll brottslingar borta från gatan längre.
I ledaren "Det är svårt att göra upp brett om brott. Försök ändå" (22/6) och Heidi Avellans krönika på ämnet grov brottslighet, "Lagen före klanen" (22/6) berörs inte en av de, enligt min mening, viktigaste orsakerna till att gangstrar kan fortsätta med sin verksamhet i det oändliga.
Sverige har ett av Europas mest patetiska straffsystem. Nästan alla dömda sitter bara 2/3 av sina redan till att börja med låga straff. Döms man till 6 års fängelse – vilket i Sverige är ett mycket hårt straff – så sitter man bara 4 år. Med utslussning och så kallad anpassning till samhället så är det egentliga straffet bara cirka 3,5 år. Man får permissioner efter denna tid.
En annan faktor som ofta påtalas är att domstolarna gärna dömer i den lägre delen av straffskalan.
Eftersom de gangstrar som tidningen skriver om använder hantlangare till att utföra de grövsta brotten, så blir de för det mesta bara dömda för lindrigare brott, vilket alltså genererar svängdörrar i fängelset.
Tar man bort 2/3-frigivningen för återfall i brott, och dessutom lägger till tid för återfall, så blir de dömda borta från gatan längre tid. Då störs också den organiserade brottsligheten mycket mer. Det finns många uppslag från andra civiliserade länder som vi skulle kunna införa, men tyvärr måste vi uppfinna hjulet en gång till, eller göra så lite som möjligt.
Man fick aldrig fast Al Capone för mord, trots att han sannolikt stod bakom många. Istället dömdes han för skattebrott till 11 års fängelse. Undrar just vad han fått i Sverige för motsvarande brott, 1,5 eller 2 års fängelse med 2/3-frigivningen?
Bo Nilsson
Bygg ut befintliga stambanor.
Oppositionsråd Karin Svensson Smith (MP) vill tidigarelägga järnvägsbygget mellan Lund och Hässleholm (Aktuella frågor 16/6).
Detta innebär större utsläpp 2030. Och på lång sikt. Just nu pågår en lokaliseringsutredning för snabbtågsbana Hässleholm - Lund, och beslut om lokaliseringen kan ske tidigast 2027. Därefter ska man projektera och sedan genomföra järnvägsbygget. Tågen kommer i så fall att börja rulla på den nya banan omkring 2035. Detta går inte att påskynda om man vill ha höghastighetståg. Under tiden kommer i stort sett inget att hända med den befintliga banan. Att lägga ner snabbtågssatsningen och istället satsa på utbyggnad av befintlig stambana kan ge de första effekterna redan före 2030, med ökad pendling och godstrafik på järnväg och därmed minskad biltrafik.
Nya snabbtågsbanor har få stationer och är bara avsedda för tåg som kör minst 250 km/tim. Den mesta pendeltrafiken kommer därför att vara kvar på befintlig stambana. Sverige siktar på en ökad tågtrafik med ca 70 procent, vilket innebär ökad trafik på befintlig stambana även när höghastighetsbanan är utbyggd. Men stambanan är redan överbelastad. En satsning på höghastighetståg innebär att man inte kommer att kunna öka pendlingstrafik och godstrafik med 70 procent. En satsning på ökad kapacitet på befintlig stambana istället innebär kapacitet för ökning av pendeltrafik och godstrafik med mer än 70 procent. Fyrspårig stambana innebär också mycket mindre störningar och förseningar i trafiken.
Nya stambanor är en dålig möjlighet att knyta ihop Sverige geografiskt. Att satsa på en utbyggnad av befintliga stambanor är den enda bra fossilfria lösningen.
Hans Lenander
Gå till toppen