Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kritiserat LSS-förslag ut på remiss

”Utredningens förslag är oacceptabla” och ”Min förhoppning är att förslagen går direkt i papperskorgen”. Så uttryckte sig Vänsterpartiet och Liberalerna när LSS-utredningen lämnades över till regeringen. Nu går förslaget ut på remiss.

Utredaren Gunilla Broberg lämnade i januari 2019 över den LSS-utredning som granskat assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredningen går nu ut på remiss.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Det var bland annat förslaget om att barn under 16 år inte ska beviljas personlig assistans i nuvarande form, utan i stället få söka så kallat ”personligt stöd för barn” genom kommunen, som mötte stark kritik.
– Min bedömning är att det inte finns majoritet för det här i riksdagen, sa Moderaternas talesperson, Camilla Waltersson Grönvall, till TT då.
Nu går hela slutbetänkandet ut på remiss men regeringen har valt att redan nu informera om att den inte kommer att gå vidare med vissa av förslagen. Syftet är att underlätta för remissinstanserna.
”​Det finns ingen anledning att remissinstanserna lägger tid och kraft på att ta ställning till förslag som vi inom ramen för januariavtalet redan kommit överens om att inte gå vidare med.”, skriver socialminister Lena Hallengren (S) i ett mejl till TT.
Remissen kommer inte omfatta de förslag som handlar om att begränsa möjligheterna till assistans för barn och för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Inte heller förslaget om en schablon om 15 timmar i veckan för andra personliga behov för personer med assistans.
Att förslaget remitteras först nu beror, enligt Lena Hallengren, på att regeringen och samarbetspartierna, efter att övergångsregeringen mottog betänkandet i januari 2019, enats om en rad åtgärder för att stärka den personliga assistansen. Under tiden har regeringen avvaktat med remittering eftersom ​utredningsförslagen delvis överlappat dessa andra åtgärder och processer.
Bland annat Liberalernas talesperson i LSS-frågor Bengt Eliasson var kritisk till förslaget i januari 2019, han sade då att hans förhoppning var ”att förslagen går direkt i papperskorgen och att det tillsätts en ny parlamentarisk utredning”. Vad har ändrats?
”Den frågan ska väl egentligen ställas till Liberalerna, men vi har i Januariavtalet dels enats kring en rad åtgärder för att stärka den personliga assistansen, där flera genomförts eller är på gång att genomföras. Därutöver har vi också kommit överens om att inte gå vidare med vissa av förslagen i utredningen. Samtidigt tror jag att alla ser att det också finns mycket bra i utredningens 1080 sidor och att det vore ett slöseri att bara låta allt det arbete gå i papperskorgen.”, skriver Hallengren
Fakta

Utredningen

Utredningen har utrett assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

I uppdraget har ingått att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än i dag. Samtidigt ska LSS-insatserna bli mer ändamålsenliga.

Förslagen föreslås träda i kraft från 2022.

Förslagen väntas minska statens kostnader med 600 miljoner kronor per år.

Kommunernas kostnader bedöms öka med 300–400 miljoner per år.

Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.

Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av insatsen personligt stöd till barn. Uppemot 4 000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans.

Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska i stället styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.

Utredningen bedömer att förslagen kommer att ge fler personer än i dag assistansersättning eftersom ett antal som nu har kommunalt beviljad assistans tillkommer.

Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner.

Beloppet ska vara högre för insatser på obekväm arbetstid.

Beloppet ska vara lägre, enligt förslaget 6,5 procent lägre, för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo.

Den som har personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Den som vill ha mer tid får ansöka om det.

Källa: Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

Gå till toppen