Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Reservkraft i juni visar fel med svensk el.

Oljekraftverket i Karlshamn sattes igång.Bild: Patrik Lundin / SvD / TT+Patrik Lundin / SvD / TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Skenande elpriser mitt i varma sommaren? Utvecklingen på elmarknaden väcker många frågor. Inte minst kring hur övergången till en grönare ekonomi ska se ut i ett land där det kan behövas oljeeldad reservkraft i juni.
Spotpriset på el för mellersta och södra Sverige rusade i torsdags till som mest över två kronor per kilowattimme, vilket var en för årstiden historiskt hög nivå. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande notering i de båda nordliga prisområdena låg under tretton öre. Så är det också i norr som mest el produceras medan den främst konsumeras längre söderut. Men förklaringen till det extrema läget är mer komplex.
När en mild vinter följdes av en pandemi, som fick stora delar av industrin att stå stilla, sjönk elpriserna ordentligt. Det fick kärnkraftsbolagen att dra ned produktionen av lönsamhetsskäl. Så uppstod i sin tur problem med stabiliteten i elnäten, varpå Svenska kraftnät begränsade överföringskapaciteten från norr. Det krävs lokala kraftkällor för att hålla effekten uppe och med klen blåst kunde vindkraften inte bidra med mycket. Mot den bakgrunden fattades i tisdags ett för säsongen högst ovanligt beslut om att starta det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn.
Visst kan det ses som följd av olyckliga omständigheter, men det måste dras djupare slutsatser. Som Jämtkrafts analytiker Arne Bergvik säger är elförsörjningen i södra delen av landet så svag att det räcker med ganska små störningar för att det ska bli stora uppgångar i elpriset.
Det finns stort behov av såväl lång- som kortsiktiga investeringar i stamnätet för el och därtill av förstärkningar av de lokala näten. Underhållet är eftersatt och kraven på elförsörjningen förväntas bli väsentligt högre framöver.
Sverige försöker ställa om till en klimatmässigt hållbar ekonomi. Då duger det inte att hamna i lägen då elförsörjningen är beroende av fossilkraft.
Nu bjuds ett gott tillfälle att höja de politiska ambitionerna. När Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i en ny rapport ger exempel på hur coronakrisen kan användas för att ställa om till ett grönare samhälle handlar tre av nio punkter just om energi. Förutom att satsa mer på biobaserad energi anser IVA att det i närtid måste fattas beslut om ytterligare elektrifiering av industriproduktion och transporter. Och när det gäller tillgången till el är uppmaningen glasklar: "Åtgärda bristerna i Sveriges elförsörjning – annars hotas den gröna omställningen."
Carl-Henric Svanberg, som lett arbetet med IVA:s rapport, utvecklar tanken i en DN-intervju:
"Fossilt bränsle till låga priser skapade förutsättningar för den industriella utvecklingen och lade grund för vårt välstånd. Nu måste vi skapa ett grönt samhälle med grön energi."
Sverige har ett gott utgångsläge genom vattenkraften i norr, men den fortsatta omställningen beror i hög grad på överföringskapaciteten till söder. Den politiska debatten måste utvecklas därefter och jämte diskussion om hållbara energikällor handla mer om att ge hela landet god elförsörjning.
Gå till toppen