Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Petter Larsson: Ängelholmsaktionen var perfekt tajmad

Som en rekryteringsannons för klimatkampen.

Aktivister limmade fast sig vid ett flygplan på Ängelholms flygplats under måndagen. Bilden är från ett annat tillfälle.Bild: Mats Roslund
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Under måndagen lyckades ett tiotal aktivister från klimatorganisationen Extinction Rebellion försena ett plan på flygplatsen i Ängelholm. Fem av dem tog sig ut på startbanan och en limmade fast sig vid planet.
Under tisdagen genomfördes ännu en aktion, på Landvetter, då två aktivister vägrade sätta sig ner i kabinen och istället läste upp sina krav.
Det är en del av organisationens kampanjvecka för att de räddningspaket som nu lanseras mot coronakrisen inte ska gå till klimatförstörande verksamheter.
Tajmingen är perfekt, när nu SAS storägare, danska och svenska staten, samt en Wallenberg-stiftelse, kommit överens om att rädda flygbolaget med 14 miljarder kronor.
Det är denna eliternas konsensus Extinction Rebellion nu bryter med på det sätt de resurssvaga alltid har gjort: aktioner med den egna kroppen som insats.
Med mindre än att organisationen utvecklas till en massrörelse är naturligtvis de direkta effekterna av denna typ av aktioner försumbara. Att försena några flygplan eller, som tidigare, lamslå en gatukorsning i några timmar, är inte märkbart systemhotande. Flygförseningar och trafikstockningar lever vi ju dagligen med.
De indirekta effekterna är syftet.
Aktivisterna får träning i mod och sammanhållning. Det krävs civilkurage för att limma fast sig vid ett plan, riskera ilska, polisvåld och framtida straff. Man måste överkomma den rädsla och skam som de flesta av oss dras med.
Det är också ett experiment för att hitta kampmetoder mellan demonstrationer som makthavarna kan ignorera och våldsamma upplopp som alltid slås ner.
Dessutom är Ängelholmsaktionen en rekryteringsannons, som kan inspirera fler att ansluta sig.
Men framförallt är den välstajlad politisk opinionsbildning, en iscensatt debattartikel som gjord för att spridas via medierna: en kvinna i grön superhjältedräkt och andra i organisationens karaktäristiska blodröda kläder blinkar ju till humor, konst och teater snarare än till politiskt våld.
Jag vågar nästan inte tro att klimatrevolten kommer att bli lika trivsam i framtiden.
Gå till toppen