Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mångmiljardinsamling vid möte om Syrienkris

Miljontals är på flykt, befolkningen är krigstrött och FN varnar för matbrist i pandemins spår. EU och FN har nu samlat in motsvarande 72 miljarder kronor vid en givarkonferens för Syrien, ett land där hjälpbehoven är skriande.

Pojkar leker i en ruin i en förort till det krigshärjade Syriens huvudstad Damaskus.Bild: Sana/AP/TT
Sverige bidrog med 900 miljoner kronor.
– Det är bland det största bidraget av alla, säger utrikesminister Ann Linde (S), som representerade Sverige vid den digitala givarkonferensen Brussels IV, till TT.
De blågula pengarna går till FN och det humanitära arbetet i landet samt för att stötta den kringliggande regionen som har tagit emot många flyktingar. Totalt hade FN vädjat om motsvarande 95 miljarder kronor, men slutbeloppet hamnade på 72 miljarder, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Det är högst oklart om Syrienkrisen, som har gått in på sitt tionde år, kommer att nå en lösning
– Syrienkriget har pågått lika länge som första och andra världskriget tillsammans, konstaterar Linde.
– Och tyvärr är det ju så att det bara fortsätter. Man kan säga att EU och FN måste göra mer men faktum är att ansvaret för bomber, kemiska vapen och tortyr av fångar ligger i Damaskus. Ansvar måste utkrävas.
Andrei Engstrand-Neacsu, chef för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens insatser i Syrien, är inte heller särskilt hoppfull.
– Folk kämpar men de har inget hopp. Och bara de senaste månaderna har antalet människor som inte har tillräckligt att äta gått upp med över en miljon, säger han till TT på telefon från Damaskus.
Där är det tydligt att coronaviruspandemin tynger den redan hårt prövade befolkningen ytterligare. Priset på bröd och vissa andra basprodukter har gått upp med 133 procent, enligt Engstrand-Neacsu – en stegring som tillskrivs en kombination av dålig ekonomi, finanskris i grannlandet Libanon och virusåtgärder.
– Detta i ett land där hälften av de arbetsföra inte har jobb och 11 miljoner var i behov av humanitärt stöd redan före pandemin. Nu begränsar virusrestriktionerna människors möjligheter att resa och arbeta, vilket gör att många familjer får ännu svårare att försörja sig, säger han.
Antalet konstaterade fall av covid-19 är förvisso ännu få i Syrien, 256 enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men de har stigit kraftigt de senaste två veckorna och Engstrand-Neacsu fruktar för utvecklingen om viruset får fäste i de många flyktinglägren inom och strax utanför landets gränser – där många lever i tält och inte har möjlighet att hålla avstånd.
– Jag hörde nyligen talas om ett sjukhus där tio läkare och sjuksköterskor insjuknat. Jag tror dessvärre att vi inte har sett slutet på viruspandemin här.
Situationen förvärras av att samhällsfunktioner och infrastruktur har trasats sönder under över nio år av komplexa strider där flera olika rebellgrupper och en rad olika nationer varit inblandade. Stora delar av Syrien är i ruiner – över 11 miljoner syrier har flytt sina hem, hälften av alla hälsovårdskliniker har helt eller delvis stängt och var tredje skola är förstörd eller skadad.
Engstrand-Neacsu understryker vikten av att världssamfundet arbetar med säker tillgång för hjälparbetare samt skyddar den syriska civilbefolkningen.
Ytterligare en aspekt som Linde har fört fram är kvinnors och flickors perspektiv. I förra veckan ordnade hon ett möte med syriska kvinnor inom ramarna för Brussels IV.
– FN:s sändebud har tagit till sig deras budskap och bland annat sett till att ett stort antal kvinnor nu är med i den kommitté som arbetar med att ta fram en ny grundlag för Syrien, säger hon.
Tisdagens stormöte samlade deltagare från 83 delegationer varav 58 länder, tolv organisationer och 13 FN-organ. Vid ett liknande möte i fjol gavs 65 miljarder kronor för 2020 och 22 miljarder kronor för åren därefter.
Fakta

Bakgrund: Kriget i Syrien

Kriget i Syrien utlöstes av president Bashar al-Assads regims våldsamma svar på de protester för demokrati som utbröt under den arabiska våren 2011. Konflikten är och har varit komplex, med inblandning från ett stort antal rebellgrupper. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

Redan innan konflikten hade många syrier klagat på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under al-Assads styre. I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden.

Våldet eskalerade snabbt och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har vuxit sig starka och terrorgruppen IS utropade 2014 syriska al-Raqqa till huvudstad i sitt självutnämnda kalifat. Iran och Ryssland stöttar regeringssidan och även Turkiet är djupt engagerat i konflikten.

I nuläget har regimen återtagit stora delar av landet, men i norr finns fortfarande rebellhållna områden.

Totalt beräknas över 380 000 människor ha dödats i kriget och 5,6 miljoner har flytt landet. Ytterligare 6 miljoner har flytt inom Syriens gränser. Över 11 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp.

Källor: FN, EU med flera

Gå till toppen