Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Färre söker psykiatrisk vård – trots risk för ohälsa under pandemin

Färre personer har sökt vård inom psykiatrin i Skåne under coronakrisen, samtidigt som pandemin kan förvärra psykisk ohälsa.
– Folk är rädda. Det ser man på besöken här och i övrigt i samhället, säger Stefan Wallerek, ordförande i RSMH Malmö.

Roland Catling och Stefan Wallerek från RSMH Malmö.Bild: Bengt Arvidson
I föreningens lokaler på Sofielund står borden dukade inför den dagliga lunchserveringen för medlemmar. För att hålla avstånd får bara två personer sitta vid varje bord, men eftersom antalet besökare har fallit med nästan hälften så finns det inte heller behov för fler platser.
För medlemmen Roland Catling är träffarna en viktig del av dagen.
– Jag försöker leva som vanligt. När jag känner mig isolerad så kommer jag hit eller till någon annan förening som jag är med i, säger han.
Men för många andra har rädslan för covid-19 haft en stor påverkan på tillvaron.
– Man sitter hemma och man är fundersam. Det är många som ringer hit och säger 'Vi kommer och äter'. Sedan går det tio minuter och så ringer de och säger att nej, de kommer inte idag, säger Stefan Wallerek.
Oro inför framtiden samt färre sociala kontakter har blivit konsekvenser av coronakrisen. För en del medlemmar i RSMH (Riksförbundet för mental och social hälsa) har det inneburit att man mår sämre.
– Det märker vi eftersom de ringer väldigt ofta och undrar saker och ting mycket mer än tidigare. Vi har också en del medlemmar som inte hör av sig alls.
De som lider av psykisk ohälsa har också varit mindre benägna att söka vård under krisen. Det visar siffror från Region Skåne. Mellan vecka 19 och vecka 25 förra året registrerades sammanlagt 3 174 besök vid de psykiatriska akutmottagningarna i Helsingborg, Malmö, Lund och Kristianstad, samt vid BUP. I år har antalet minskat till 2 712 under samma period.
– Vi är ju oroliga för att de som behöver vård inte får vård i rätt tid. Patienterna kan må sämre när de söker och därför också bli svårare att behandla, säger Gunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare för psykiatri och rehabilitering vid Region Skåne.
Gunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare för psykiatri och rehabilitering vid Region SkåneBild: Privat
Till skillnad från andra specialiteter har psykiatrin inte drabbats av några större undanträngningseffekter på grund av covid-19, och personalbortfallet i Skåne har minskat med tiden. Utmaningen har i stället varit att behålla kontakten med patienter. De som lämnar återbud erbjuds besök med hjälp av video eller telefon. Det finns även möjlighet att ta emot de med misstänkt covid-19-smitta.
– Många patienter som har kontakt med specialistpsykiatrin har problem med ensamhet och en känslighet som gör att de kan påverkas negativt av pandemin. Vi försöker understryka att man måste skilja mellan fysiskt distansering och social distansering. Man kan ju fortsätta ha sociala kontakter digitalt, per telefon, eller utomhus.
På senare tid har beläggningen ökat och närmar sig normala nivåer. Men en avbruten behandling eller en medicinsk behandling som hinner bli inaktuell kan få långvariga effekter för patienten. Redan nu syns tecken på att uteblivna besök orsakar försämrad hälsa.
– Det intryck vi har är att de patienter som söker på akutmottagningen och behöver läggas in är sjukare än vad de brukar vara. Tillståndet har gått längre, säger Gunnar Moustgaard.
Trycket på vården kan öka ytterligare om coronakrisen skapar nya grupper av patienter.
– Jag tror att det är något som kommer på sikt. Dels ekonomiska konsekvenser och arbetslöshet som ju kan öka risken för ångest och depression.
En annan grupp som kan behöva hjälp är personer som har vårdats på IVA. Bland de patienterna finns en förhöjd risk att utveckla posttraumatisk stress, som kan innebära ångest, sömnsvårigheter och depression.
– Vi tror att det kommer bli en grupp som kan få så svåra problem att de kommer behöva söka specialistpsykatri.
På RSMH har man märkt av ett ökat intresse för självhjälpsgrupper från människor som tidigare aldrig har varit i kontakt med föreningen. Kanske beror det på att andra föreningar håller stängt.
– Men jag tror det är fler grupper som var på gränsen till psykisk ohälsa som ligger mer i riskzonen nu, säger Stefan Wallerek.
En oväntad effekt av krisen skulle kunna vara att fler vågar prata om mental hälsa, tror han.
– I och med att vi pratar om det också så blir det mer legitimt. Man kan alltid skylla på corona: 'Jaja jag fick det när det var corona', säger han.
Gå till toppen