Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Tillsätt en kommission som utvärderar det nordiska samarbetet under coronakrisen.”

Den nordiska gemenskapen är starkare än en pandemi. Endast med gemensamma och gränsöverskridande åtaganden och synsätt går det att undanröja misstänksamhet och begynnande motsättningar. Det skriver Josefin Carlring och Åsa Torstensson, Föreningen Norden.

Trafiken mot Danmark över Öresundsbron kontrolleras av polis på Pepparholm. Alla som inte uppfyllerBild: Johan Nilsson/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Avsaknaden av gemensamma nordiska förhållningssätt i hanteringen av den pågående pandemin slår hårt mot samhällsekonomin och människors dagliga sociala och yrkesverksamma liv i gränsområdena. I inlägg på sociala medier gror misstänksamhet människor emellan, något som riskerar att få fäste och skapa motsättningar under lång tid framöver.
De nordiska statsministrarnas vision om ”Norden som världens mest hållbara och integrerade region” är idag mer avlägsen än när den antogs för mindre än ett år sedan. Nu behöver de nordiska regeringarna utforma en tydlig gemensam strategi för hur vi i Norden ska möta framtida utmaningar. Ett första steg är att de tillsätter en samnordisk kommission som utvärderar det nordiska samarbetet under coronakrisen.
Det nordiska samarbetet vilar på en 100-årig tradition av samhörighet och gemensamma värderingar om tillit, tolerans, frihet under ansvar, öppenhet och inkludering. Regionen var redan på 1950-talet unik och en global föregångare med en nordisk passunion, öppna gränser, fri rörlighet och fri arbetsmarknad.
Att det i en region som varit ledande när det gäller ett jämlikt, inkluderande och demokratiskt samhälle nu inte förmår samarbeta är anmärkningsvärt och oroande.
Med orden ”i Norden har vi gång på gång visat att vi är starkare tillsammans” fastslog de nordiska statsministrarna i augusti i fjol en vision om Norden som världens mest integrerade och hållbara region år 2030. Coronapandemin har inte bara blottat brister i det nordiska samarbetet. På kort tid har också avsaknaden av en gemensam nordisk strategi i detta allvarliga läge bidragit till att öka misstänksamhet mellan människor i de nordiska länderna, något som riskerar att få allvarliga konsekvenser.
Norden, liksom resten av världen, står inför stora samhällsutmaningar. Klimatförändringarnas konsekvenser, ökad ojämlikhet och fientliga krafter som försöker underminera demokratin kräver gemensamma lösningar och ökad samverkan. Det är nu behovet av samarbete över landsgränserna är som störst.
Vi föreslår därför att:
• Såväl politiker på alla nivåer som myndigheter och den ideella sektorn skapar nya nordiska samarbetsformer som bygger på innovation och utveckling. Frågan måste ställas om det nordiska samarbetet som det ser ut idag skapar bäst förutsättningar för de nordiska länderna att tillsammans möta morgondagens globala samhällsutmaningar. De senaste åren har en allt snabbare samhällsutveckling tvingat fram nytänkande och nya arbetssätt för att möta omvärldens krav. Innovation och utveckling måste vara en del i nordiska samarbeten. Föreningen Norden är redo att ta nya initiativ för att, tillsammans med andra utveckla och testa nya samarbetsformer som främjar nordiskt samarbete.
• De nordiska statsministrarna upprättar en samnordisk kommission som utvärderar de nordiska regeringarnas hantering av coronakrisen och granskar hur de samarbetat under krisen, samt lägger fram förslag på hur de gemensamt kan bemöta framtida globala samhälls- och hälsoutmaningar med bevarad möjlighet för människor att röra sig fritt inom Norden.
• De nordiska regeringarna och parlamenten sätter upp en handlingsplan för hur den nordiska visionen från i fjol ska förverkligas.
• Politiker, myndigheter, näringslivet och ideella organisationer skapar partnerskap för att främja ökad samverkan mellan de nordiska länderna. 
Nordiskt samarbete bygger på en lång tradition av en stark mellanfolklig samhörighetskänsla och ett folkligt engagemang för fred.
Föreningen Norden har i över 100 års tid varit drivande för ökad nordisk samverkan. Vår erfarenhet visar att en stark ideell sektor, engagerade medborgare och mellanmänskliga samtal är avgörande för att nå framgång med nordiskt samarbete. Det är inget självspelande piano. Nordiskt samarbete är färskvara och bygger på tillit, tolerans, öppenhet och inkludering.
I Föreningen Norden kommer vi nu att initiera och arbeta i lokala, regionala och transnationella partnerskap för att främja en mellanfolklig dialog och samverkan.
Den nordiska gemenskapen är starkare än en pandemi. Endast med gemensamma och gränsöverskridande åtaganden och synsätt går det att undanröja misstänksamhet och begynnande motsättningar. Det är nu vi medborgare i de nordiska länderna och i gränsregionerna måste orka bära engagemanget och fokusera på vad som binder oss samman snarare än vad som skiljer oss åt.
Josefin Carlring, generalsekreterare i föreningen Norden.
Åsa Torstensson, ordförande i föreningen Norden.
Gå till toppen