Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Dialektord jag inte kan vara utan: fnyk

Dialekterna är våra ursprungliga språk, både historiskt och ofta även emotionellt. I Uppsala pågår arbetet med ett nytt dialektlexikon som ska publiceras digitalt. Men vilket är författaren Tove Folkessons favoritord på dialekt?

"Det är vackert att ha ord för det som är på gränsen till obetydligt, men som ändå finns", säger författaren Tove Folkesson om sitt favoritord på öländska, "fnyk". Arkivbild.Bild: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Författaren Tove Folkesson är uppvuxen i Kalmar och numera bosatt på Öland, två platser som återkommer genom hennes författarskap. Hon romandebuterade 2014 med ”Kalmars jägarinnor”, den första delen i en trilogi som tre år senare avslutades med ”Ölandssången”, och gav i fjol ut den autofiktiva ”Hennes ord: värk I–III”.
Tove Folkesson menar att hon ofta använder sig av dialekt i sitt skrivande, antingen på pappret – till ”Kalmars jägarinnor” hör exempelvis en kalmaritisk ordlista – eller i sitt huvud. När hon skriver strävar hon efter att sätta fingret på den gemenskap som uppstår genom ett delat språk – oavsett om det handlar om millennieskiftets ungdomskalmaritiska, eller den lågmälda, underfundiga öländskan.
När Tove Folkesson ska välja ett favoritord på dialekt väljer hon ”fnyk”, ett öländskt ord som hon lärde sig när hon en dag skulle ta flingor hemma hos sin mormor och det bara kom damm ur paketet. Eller, som mormodern sade: ”bara fnyk” – något litet och nästan obetydligt, som just damm, eller yrsnö. Enligt ”Svenskt dialektlexikon” används ordet ofta för att beskriva något finfördelat, även om uttrycket ”inte ett fnyk” i betydelsen ”inte ett dugg” är mer utbrett.
TT: Hur använder du det?
– Det finns inga flingor kvar, det är bara fnyk. Jag tycker att det är vackert att ha ord för det som är på gränsen till obetydligt, men som ändå finns. Dialekterna bevarar ofta den typen av uppmärksamhet på världen.
Fakta

Fnyk

Betydelse: småpartiklar, (damm)korn, stoft; lätt snö eller regn med flera.

Ursprung: bildat av verbet fnyka "yra, damma", "snöa eller regna lätt" med flera. Ord på fn- har ofta att göra med något som är finfördelat eller lätt pulvriserat, jämför fnas och fnöske.

Här används det: framför allt i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Västergötland, Östergötland och på Öland.

Exempel: "De finns int ett enda fnyk kvar i såkkerurna (sockerskålen)" – "Blackstad i Småland. "De kåmme litt fnyk" (det kommer lite lätt regn) – Böda på Öland.

Källa: manus till "Svenskt dialektlexikon", som inom ett par år kommer att börja publiceras successivt på nätet.

Fakta

Dialektord jag inte kan vara utan

Drössla, drittla och däka. Vad vore svenska språket utan sina dialekter? I sommar ber vi kända personer att lyfta fram favoritord och uttryck på dialekt.

Gå till toppen