Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Inför språkkrav i äldreomsorgen.”

För årsrika som behöver äldreomsorg är det en trygghet att kunna kommunicera med någon som behärskar deras eget språk. Det skriver Nyamko Sabuni, Barbro Westerholm och Lina Nordquist, Liberalerna.

Nyamko Sabuni, Barbro Westerholm och Lina Nordquist.Bild: Magnus Hjalmarson Neideman Magnus Fröderberg Charlotte Rueckl
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Coronakrisen har blottlagt stora brister inom äldreomsorgen. Grundbulten i den svenska coronastrategin har varit att skydda äldre. Men en stor del av de över 5 500 personer som har förlorat sina liv bodde på äldreboende eller fick hemtjänst.
Den nytillsatta coronakommissionen har det viktiga uppdraget att göra en djupare analys av hur det kunde gå så snett i äldreomsorgen. Några slutsatser kan vi dra redan nu. För svag vårdorganisation och för låg kontinuitet i vilka den äldre träffar har gett en äldreomsorg som brister i såväl trygghet, integritet som värdighet.
Sverige kan mycket bättre än så. Åtgärder för en tryggare och värdigare äldreomsorg kan inte vänta.
Liberalerna har tagit fram en planmed bland annat förslag på hur äldre ska slippa träffa så många olika människor när de får hjälp av hemtjänsten, bättre arbetsvillkor för personalen och för att läkare ska vara knutna till äldreboenden.
Ett av våra förslag är att införa språkkrav i äldreomsorgen.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har lyft fram bristande språkkunskaper bland personalen som ett problem som kan påverka kvaliteten i omsorgen. Personal inom äldreomsorgen behöver dels kunna kommunicera med de äldre och med sina kollegor, dels kunna läsa instruktioner och dokumentera.
För årsrika som behöver äldreomsorg är det en trygghet att kunna kommunicera med någon som behärskar deras eget språk. Funktionsnedsättningar på grund av åldrande kan göra det svårare både att uttrycka sig och att förstå vad andra säger, till exempel på grund av hörselnedsättning eller demenssjukdom.
Vi anser att:
Rekommendationer bör bli krav. I Socialstyrelsens allmänna råd finns idag rekommendationer om vilka kunskaper som personal i äldreomsorgen bör ha, bland annat i svenska språket. Det räcker inte. Arbetsgivarna ska vara skyldiga att se till att personalen har tillräckliga språkkunskaper och därför bör språkkraven finnas i Socialstyrelsens föreskrifter.
•Kraven för olika arbetsuppgifter ska skilja sig åt. För den som arbetar ensam i hemtjänsten, utför omvårdnad eller ansvarar för dokumentation bör kraven motsvara en undersköterskeexamen (i linje med dagens rekommendationer). För andra kan det vara tillräckligt med slutförd SFI och kompletteringar med yrkessvenska.
Arbetsuppgifter ska fördelas beroende på kunskap. Allt arbete inom äldreomsorgen måste organiseras så att var och en får jobba utifrån sina kunskaper. Utrikes födda spelar och kommer att spela en viktig roll inom äldreomsorgen. Många har gjort ett bra arbete i många år, och många kommer att göra det i framtiden. Många nyanlända får sitt första jobb i Sverige inom äldreomsorgen – det är bra för integrationen och det är bra för äldreomsorgen. Men arbetet måste organiseras så att arbetsuppgifterna anpassas efter de anställdas språkkunskaper.
• Andra språk är en merit. Många som behöver äldreomsorg har ett annat modersmål än svenska – och åldrandet kan innebära att man tappar den svenska man lärt sig. Man bör kunna få stöd på sitt eget språk, oavsett om det är finska, arabiska, teckenspråk eller dari. För den som söker jobb i äldreomsorgen bör andra språk än svenska vara en merit.
Alla ska kunna tillräckligt bra svenska. De som behöver komplettera sina kunskaper i svenska ska få möjlighet att göra det, under eller inför en anställning. Liberalerna satsar tillsammans med regeringen 2,2 miljarder kronor för att lyfta kompetensen inom äldreomsorgen. Satsningen innebär goda möjligheter att komplettera kunskaper i svenska språket. Liberalerna utesluter inte att skjuta till ytterligare medel så att kommuner och privata arbetsgivare kan säkerställa att alla som arbetar i äldreomsorgen har tillräckligt goda kunskaper i svenska.
Liberalerna har alltid arbetat för ett starkt socialt skyddsnät. Bengt Westerbergs arbete för eget rum på långvården, som det hette då, var ett uttryck för den liberala kampen för trygghet, integritet och värdighet för alla. Vi fortsätter den kampen.
Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna.
Barbro Westerholm, äldrepolitisk talesperson för Liberalerna.
Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson för Liberalerna.
Gå till toppen