Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Varmare klimat – då tar kärleksgräset över trottoarerna

Det står och trycker vid en solig södervägg utanför Centralen. Ingen bryr sig, trots att namnet borde locka: litet kärleksgräs. Men botaniker som Stefan Andersson älskar det. Efter starten i Malmö sprider sig växten som trängtar efter värme nu norrut i Sverige.

Litet kärleksgräs älskar varma trottoarer. Länge fanns det bara vid Centralstationen i Malmö. Nu sprider det sig norrut i Sverige.Bild: Patrik Renmark
Kanske kom de första fröna till Sverige som vilsekomna fripassagerare på en båt från kontinenten. I varje fall hittades det första svenska exemplaret av Eragrostis minor i Nyhamnen i Malmö.
Det var i början på 1900-talet.
– Vad vi vet har den hållit sig här kring Centralstationen sedan 1940-talet, säger Stefan Andersson, Malmöfödd professor i botanik vid Lunds universitet.
Många botaniker har under årtiondena tagit tåget till Malmö bara för att titta på det lilla gräset. Det fanns ju bara just här vid järnvägsstationen.
Men på 1990-talet hände något. Litet kärleksgräs började sprida sig.
– Nu kan vi hitta det i hela Malmö. Det finns flera hundra rapporter.
Stefan Andersson är professor i botanik vid Lunds universitet och forskar om trottoargräsBild: Patrik Renmark
Inte nog med det. På senare år har rapporter om litet kärleksgräs kommit från Landskrona, Ystad, Kristianstad, Simrishamn, Göteborg – så sent som häromdagen från Sölvesborg.
– Det håller långsamt på att sprida sig uppåt i landet. Men ännu är det små förekomster. Bara i Malmö är det riktigt vanligt.
Vad har hänt? Somrarna har blivit varmare.
– Den här arten fungerar bäst när det är väldigt varmt och torrt. Den gillar att växa på trottoarer, hårda ytor som blir riktigt varma på sommaren, säger Stefan Andersson.
– Förmodligen har den ökat för att vi har fått varmare förhållanden de senaste decennierna. C4-växter gynnas av att det är varmt på somrarna.
C4-växter?
Det har med fotosyntesen att göra, förklarar botanikern. I den processen binder växterna koldioxid och bildar socker – kolhydrater.
– Hos växter som trivs i vårt nordliga klimat bildas först en mellanprodukt med tre kolatomer. De kallas C3-växter.
Hos många tropiska växter har motsvarande molekyl fyra kolatomer. De kallas följaktligen C4-växter.
– Vi ser att floran i Sverige förändras. Det kommer in arter som gillar värme, säger Stefan Andersson.
Det lilla kärleksgräset är bara början på den utvecklingen. Vi kan få fler värmekrävande C4-växter i framtiden, förmodar forskaren.
Han vet vad han talar om. I många år har Stefan Andersson cyklat runt i Malmö och systematiskt kartlagt floran på trottoarer och gator. För tre år sedan upptäckte han ännu ett gräs som aldrig skådats förr i Sverige.
Gatkärleksgräset finns ännu så länge bara i Frihamnen i Malmö. Men vänta bara …Bild: Patrik Renmark
Det växer i rännstenen på Grimsbygatan utåt Frihamnen. Inte lika elegant som det lilla kärleksgräset kanske, men klart besläktat och med en fin vippa.
Stefan Andersson lämnade fyndet till kollegorna på Botaniska museet i Lund, som efter utredning kunde konstatera att detta gräs var helt nytt för Sverige.
En namnkommitté sammanträdde för att ge nykomlingen ett svenskt namn och fastnade för gatkärleksgräs.
Vipporna är typiska – 2017 upptäckte Stefan Andersson det första svenska exemplaret av gatkärleksgräs – i Frihamnen i Malmö.Bild: Patrik Renmark
Under de följande åren hittades arten även i andra stadsdelar. Kanske Gatukontoret hjälper även gatkärleksgräset att sprida sig i Malmö.
– Båda kärleksgräsen är ettåriga växter som sprids med frön. De växer bara på sommaren, gror på försommaren och blir klara senare samma säsong. Gatsopningsmaskinerna tar med sig fröna till andra platser i stan.
Är detta ett problem?
– Tveksamt. Just dessa arter är nog inte det. Men vi vet inte om de stannar på trottoarerna eller blir ett problem ute i naturen senare.
Litet kärleksgräs älskar värme och kom till Sverige söderifrån.Bild: Patrik Renmark
Eragrostis är ett släkte med hundratals arter. Namnet har grekiskt ursprung: kärlek som i eros och gräs som i agrostis.
I Etiopien och Eritrea används fröna från släktingen Eragrostis tef till att baka injera, en tunnbrödsliknande pannkaka. I Malmö har det lilla gatkärleksgräset ingen annan roll än att stå som en oansenlig sällsynthet mellan trottoarens stenar.
– Det här gräset tror jag inte att många ser. Ändå är det ganska vackert.
Och det duger fint att forska på.
– Detta är grundforskning, här har vi ett modellsystem för att studera invasiva arter i allmänhet. Det här är en liten behändig art som man kan göra experiment med, säger Stefan Andersson.
– Jag tycker att det är kul. Speciellt sedan vi hittade den andra arten. Den kom in bara för några år sedan. Och nu sprider den sig snabbt. Vi kan följa utvecklingen.
Gå till toppen