Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Därför är statistiken om covid-19 så mångtydig

Sverige har drabbats extra hårt av det nya coronaviruset. Eller inte. Här avlider fler i covid-19 än i andra länder. Eller inte. I höst kommer en ny våg av den fruktade sjukdomen. Eller inte. Det finns siffror på det mesta. Låt oss titta ner i statistikens fallgropar.

Masstestning ger fler positiva provresultat.Bild: Johan Nilsson/TT
1. Smittade i Sverige
Ju fler personer som testas, desto fler covidfall hittas. Så lyder det självklara sambandet.
Hur många svenskar har covid-19 just nu? Osäkert. Den totala siffran över alla hittills smittade hjälper inte eftersom de flesta har tillfrisknat.
Så länge bara personer med misstänkta symtom testades låg andelen positiva provsvar mellan 10 och 15 procent. Nu testas bredare och andelen sjunker.
I appen Covid Symptom Study registrerar 185 000 svenska användare dagligen hur de mår. Andelen med covid-liknande symtom ligger kring någon enstaka procent.
Men osäkerheten är stor.
Även framtida breda antikroppstester blir osäkra, eftersom forskarna inte vet hur länge antikroppar mot viruset är kvar i blodet.
Statistik är ett stående inslag på Folkhälsomyndighetens presskonferenser, här statsepidemiolog Anders Tegnell.Bild: Fredrik Sandberg/TT
2. Svårt sjuka i Sverige
Att klara sjukvården har hela tiden varit det viktigaste målet för den svenska covid-strategin.
Måttet på framgången är antalet intensivvårdade patienter i relation till antalet tillgängliga vårdplatser.
Rapporteringen från regionerna är daglig och siffrorna pålitliga.
Men som totalt mått på sjukdomsläget är siffran mindre säker, eftersom en del gamla, sjuka och döende patienter aldrig blir föremål för en intensivvård som bara skulle göra livets slutskede plågsammare.
All som dör med covid-19 dör inte av sjukdomen.Bild: Leif R Jansson / TT
3. Döda i Sverige
Varje gång någon har avlidit ska en läkare fylla i ett dödsorsaksintyg. Här bedömer läkaren direkta, underliggande och bidragande orsaker till dödsfallet.
Ofta dör patienter av något annat än vad som anges i dödsorsaksintyget. Det visar bland annat en genomgång av obduktioner i Region Skåne, som tidningen berättat om.
Den som avlider med en covid-diagnos dör ofta av något annat, inte sällan en underliggande sjukdom som inom kort skulle ha medfört döden i alla fall.
4. Döda i världen
På sin hemsida listar den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC länderna efter hur många som har dött i covid-19.
Men siffrorna är inte jämförbara eftersom länderna mäter på olika sätt.
I vissa länder krävs en bekräftad diagnos, i andra räcker det med covidliknande symtom. Några registrerar bara dödsfall på sjukhus, andra inkluderar äldreboenden, vissa tar med samtliga.
Resultatet blir en spretig och värdelös statistik, där arton procent av de covidsjuka i Frankrike uppges ha avlidit, sju procent i Sverige och en procent i Malta.
Kistverkstad i Lima, Peru.Bild: Martin Mejia
5. Överdödligheten
För att slippa osäkerheten med diagnoser kan man i stället mäta överdödligheten. Dör det fler än vanligt?
Frågan är dock om man ska mäta under en vecka, en månad eller ett helt år.
Under årets första månader dog färre människor än vanligt i Sverige, tack vare en mild influensasäsong.
Under pandemins värsta veckor i april var överdödligheten alarmerande hög, för att i juni sjunka till normal nivå.
Överdödligheten för hela 2020 vet vi först när året är slut.
6. Prognoserna
Hur blir smittspridningen i framtiden? Förutsägelserna grundar sig på stora mängder statistik – exempelvis om hushåll, arbetsplatser, skolor, resor, sjukdomsfall, åldersgrupper och inkubationstid.
Till denna mix läggs antaganden om sociala kontakter, symtom, levnadsvanor, ansvarstagande, arbetstider, smittsamhet och annat.
Matematiska modeller och sannolikhetsanalyser leder därefter forskarna fram till prognoser som egentligen bara har en slutsats gemensam: det nya coronaviruset försvinner inte i höst.
Idrottshall i New Delhi står beredd att ta emot framtida covid-patienter.Bild: Altaf Qadri
7. Scenarierna
Ibland tycker vi oss se statistik där den inte finns.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har till uppgift att ta fram olika scenarier om framtiden.
Scenarierna är inga prognoser, understryker MSB. En del av dem är inte ens troliga. Sannolikheten har inte bedömts.
Metoden syftar till att utforska osäkerhet. Den är beprövad och omfattar alltid ett scenario där det blir bättre, ett med oförändrat läge och ett där det blir värre. Gissa vilket medierna brukar fastna för.
”Explosiv utveckling av pandemin scenario från MSB”, larmade Dagens Nyheter om rapporten i juni. ”Här är värsta scenariot”, upplyste TV4.
Gå till toppen