2019 tog Helena Österlund, vars tidigare verk har en lyrisk, närmast surrealistisk kvalitet, ett djärvt kliv i författarskapet med den femhundra sidor långa, autofiktiva ”Min sårbara kropp”. Romanen skildrar en Helena som efter att ha blivit lämnad av sin partner söker tröst och liv i ett mycket aktivt sexdejtande med främmande män, liksom i en upplevd frändskap med konstnären Helene Billgren. Nya romanen ”Att spegla sig i någon annans vatten” är skriven delvis efter samma mall, men från en senare punkt i krisens kronologi – den vilda desperationen har ersatts av en mer lågmäld, vardagsnära sorg. Och det knullas lite mindre.