Arbetsrelaterad ohälsa i form av stress- och utmattningssymptom är enligt Försäkringskassans statistik ett omfattande problem i dagens arbetsliv.

Politiker, lagstiftare, fackförbund och företagshälsovård kämpar varje dag för att skapa ett humanare arbetsliv där arbetsgivares ansvar för arbetsmiljön poängteras och följs upp. Det är förstås bra, men problemet är att det är lätt att glömma bort att utmattningstendenser som visar sig i arbetslivet inte alltid är arbetsrelaterade. Att det är så krånglar till det när arbetsgivare ska försöka se till att deras medarbetare har en bra arbetsmiljö.

Begreppet arbetsrelaterad ohälsa kan behöva problematiseras. Omständigheter som ligger utanför arbetet kan ha stor betydelseför medarbetarnas hälsa och prestation på jobbet:

• Fel inställning. Många medarbetare har en självdestruktiv inställning till jobbet. Det kan handla om en ovilja att sätta gränser för sig själv eller att be kollegor om hjälp, motstånd mot att godta sin ofullkomlighet och istället sträva efter perfektion eller om att tro att man måste engagera sig utanför sin huvudsakliga roll på arbetsplatsen – i energikrävande, perifera och oavlönade sidoprojekt.

En del sjukskrivningar kan härledas till uppblossade personkonflikter på arbetsplatsen. Medarbetarens inställning verkar vara att konflikter är farliga, förbjudna och sjukskrivningsgrundande, och framför allt andras fel. Onyanserat dömer medarbetare ut sina kollegor eller chefer som rasister, maktmissbrukare och mobbare. Sjukskrivningen blir ett skydd från en ondskefull värld.

Något annat som kan sänka energi- och motivationsnivån och i värsta fall leda till sjukskrivning är inställningen att verksamheten finns till för medarbetarnas skull. Medarbetare kan stånga sig trötta i försök att få jobba med projekt och arbetsuppgifter som de själva är sugna på, utan hänsyn eller tanke på vadverksamheten behöver.

• Fel plats. Inte sällan är det uppenbart att medarbetare hamnat fel i tillvaron. Helheten, det så kallade livspusslet går inte ihop. Arbetstider, bostadsort, pendlingsavstånd och transportmöjligheter synkar inte med det övriga livet. Kanske var det svårt att förstå när man sökte sitt jobb hur nednötande det logistiska krånglet skulle bli.

Ibland är det också uppenbart att medarbetare motivationsmässigt valt fel yrke. Kanske för att de från början valde fel utbildning eller för att de bara halkat in på fel ställe. De har inget intresse för arbetet utan går runt med en tärande känsla av meningslöshet. Jobbet är något de måste stå ut med för brödfödans skull. En sådan tillvaro kan till slut knäcka vem som helst.

Titt som tätt hamnar människor också i yrkesroller de, på grund av bristande kompetens, inte kan hantera. De kan brista i språklig, teknisk, fysisk eller social förmåga. De kanske inte heller kan hantera frustrationsmoment, många och ofta förekommande förändringar liksom strikta deadlines. Saknar man relevant kompetens, går det kanske att kompensera på olika sätt. Men det kan absolut resultera i utmattningstendenser.

• För dåligt skick.

Trots en omfattande generell hälsotrend i samhällethar många väldigt dålig kondition. Att då förvänta sig att man ska fungera optimalt på jobbet är underligt.

En del lider av missbruk av olika slag, missbruk som tar knäcken på dem oavsett var de arbetar och vilka arbetsuppgifter de har.

Andra lider av psykisk ohälsa som på intet sätt är orsakad av deras nuvarande arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetsmiljö. Men som ändå gör att de inte klarar jobbet och måste sjukskrivas på grund av sina symptom; olika varianter av ångesttillstånd och depressioner, kanske orsakade av relationsproblem, familjetragedier eller somatisk sjukdom.

Den som antar att utmattningstendenser alltid är arbetsrelaterade måste också rimligen anta att orsaken till de sjukskrivningar som följer är att arbetsplatsen inte fungerar tillfredsställande i sin roll som vilohem, avgiftningsklinik, gym, individ- och familjeterapeutisk mottagning, utbildningsinstans, personlig transportservice och workshop med fokus på att tillfredsställa medarbetares behov av meningsfulla aktiviteter.

Alternativet är att alla parter: medarbetare, arbetsgivare, företagshälsovård och organisationskonsulter, försöker identifiera och ta itu med de omständigheter som inte har med själva jobbet att göra, men som ändå i hög grad påverkar medarbetarnas arbetsförmåga.

Anders Rydell, psykolog, specialist i organisationspsykologi och verksam som organisationskonsult.