Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Permanenta avskaffandet av fribeloppet. Det måste löna sig för studenter att arbeta."

Studenter som nu under coronakrisen lyckats kombinera för samhället viktiga jobb med sina studier, riskerar att behöva gå ned i tjänst vid årsskiftet eller acceptera en begränsad rätt till studiemedel. Det skriver Mohammad Omran, KDU Skåne, och Alexander Mattebo, Kristdemokratiska studentförbundet.

För att få arbetslivserfarenhet och minska storleken på sitt studielån väljer många att arbeta vid sidan om studierna, skriver Mohammad Omran och Alexander Mattebo.Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I slutet av mars presenterade regeringen ett krispaket för jobb och omställning. Syftet var att "lindra konsekvenserna på arbetsmarknaden” av det pågående coronavirusutbrottet.
En av åtgärderna var att tillfälligt ta bort fribeloppet i studiemedelssystemet under resten av året. Fribeloppet är den inkomstnivå som en student får lov att uppnå innan rätten till studiemedel begränsas.
För den som studerar på heltid med studiemedel är fribeloppet idag 91 624 kronor per termin.
Orsaken till det tillfälliga borttagandet av fribeloppet var enligt regeringen att underlätta för studenter som under coronakrisen vill arbeta i vården eller inom andra samhällsviktiga funktioner. I och med att fribeloppet tagits bort ska de slippa oroa sig för att studiestödet minskar.
Torsdagen den 9 juli mottog över 300 000 personer besked om att de antagits till höstens utbildningar vid landets universitet och högskolor.
För första gången sedan studiemedelssystemet infördes 1965 kan nu nyantagna studenter slippa oroa sig för att deras studiestöd kan begränsas på grund av att de jobbar under terminen.
I Sverige är högre utbildning avgiftsfri och rätten till studiestöd är generös. Det gör att alla kan bedriva studier vid universitet och högskola.
De flesta studenter har ett par hundra tusen kronor i studielån när de tar sin examen.
För att få arbetslivserfarenhet och minska storleken på sitt studielån väljer många att arbeta vid sidan av studierna.
När studenter behöver ta fram en miniräknare för att kolla att deras inkomster inte överstiger fribeloppet skickar staten starka signaler om att hårt arbete inte lönar sig.
Regeringen bör därför nu permanent avskaffa fribeloppet. I spåren av den humanitära och ekonomiska kris coronapandemin medfört behöver staten skapa varaktiga förutsättningar för att alla som vill arbeta och bidra till välfärdens återuppbyggnad ska kunna göra det utan att riskera att straffas. Det måste löna sig för studenter att arbeta.
Enligt Centrala studiestödsnämndens enkätundersökningar arbetar en majoritet av landets studenter under terminerna med uppgifter som de utbildar sig för eller på närliggande områden.
En del arbetar inom välfärdsyrken, andra med uppgifter som genom studenternas kunskap bidrar till att landets ekonomi stärks och utvecklas. Därför är också regeringens argument för det tillfälliga borttagandet av fribeloppet lika giltigt i tider utan kris.
Studenter som nu lyckats kombinera för samhället viktiga jobb med sina studier, riskerar att behöva gå ned i tjänst vid årsskiftet eller acceptera en begränsad rätt till studiemedel.
Det är även ekonomiskt ogynnsamt att studiestödet behovsprövas, eftersom lönen för varje arbetad timme blir mindre värd när fribeloppet överskrids. Barnbidraget behovsprövas inte av just den anledningen för barns behov av mat och kläder minskar inte med hushållets inkomstnivå och det gör heller inte studentspecifika omkostnader och behov.
Vissa hävdar att det blir dyrt för staten om fribeloppet avskaffas och att många kan komma att fuska, genom att skriva in sig på vissa utbildningar bara för att kunna få studiemedel. Men i och med att fribeloppet nu tillfälligt tagits bort finns det goda möjligheter att utvärdera hur ett sådant system fungerar samt vad man skulle kunna göra för att motverka kostnadsökningar och fusk.
När fribeloppsgränsen vid tidigare tillfällen höjts, visar uppföljningar som Centrala studiestödsnämnden gjort att även studenter som inte berörts av höjningen har valt att arbeta mer. Att det finns ett fribelopp leder alltså till att färre arbetar under sin studietid, oavsett inkomstnivå.
Nu är ett särskilt lägligt tillfälle att ta bort fribeloppet permanent. Det skulle skicka en viktig signal till Sveriges studenter att deras arbetsinsatser behövs och värderas högt.
Mohammad Omran (KD), distriktsordförande KDU Skåne samt tidigare vice förbundsordförande för Kristdemokratiska studentförbundet.
Alexander Mattebo (KD), förbundsordförande Kristdemokratiska studentförbundet.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen