Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kycklingtrend i kristid gynnar Skånebaserad storproducent

Guldfågeln, tvåa på den svenska kycklingmarknaden och en del av den familjeägda skånska Blentagruppen, har haft en urstark vår och sommar.
– Trenderna att svensken äter mer kyckling och då helst svensk kyckling har förstärkts i krisen. Det gynnar oss, säger vd och Malmöbon Peter Andersson.

I skånska Blentagruppen ingår förutom Guldfågeln bland annat Ingelsta kalkon. Malmöbon Peter Andersson är vd för hela koncernen.Bild: Jenny Leyman
Livsmedelsförsäljningen har klarat sig bra under coronakrisen. Det som förlorats på minskad försäljning på restauranger, i spåren av pandemin, har mer än väl vägts upp av en ökad försäljning i dagligvaruhandeln.
Det här speglas väl i Guldfågelns utveckling de senaste månaderna. Ungefär en femtedel av bolagets kycklingprodukter säljs till restauranger. Men trots ett drastiskt tapp i det segmentet har bolagets totala försäljning vuxit starkt sedan krisen slog till.
– I mars handlade det mycket om att konsumenter hamstrade. Men tillväxten har fortsatt i maj, juni och juli och här finns det inga andra förklaringar än en underliggande, mycket god, tillväxt på marknaden för kyckling. Nu har dessutom restaurangförsäljningen kommit tillbaka till 80 procent av det normala vilket är goda nyheter, säger Malmöbon Peter Andersson som är vd för Guldfågeln såväl som för moderbolaget, Blentagruppen.
Grundat av familjen Håkansson i Blentarp utanför Sjöbo 1963 är det idag ett av Sveriges största familjeägda livsmedelsbolag med en omsättning på knappt två miljarder kronor och runt tusen anställda. I Blentagruppen ingår vid sidan av Guldfågeln, som är klart störst, även Ingelsta kalkon, kycklingkläckeriet Blenta och Lantfågel i Simrishamn.
Kycklingmarknaden har i flera år växt snabbare än livsmedelsmarknaden i stort. Peter Andersson spår att tillväxten i år kommer landa på 5-7 procent i år och att den sedan långsiktigt landar på 3-5 procent.
– Jag bedömer att vi har har tagit marknadsandelar i år och målsättningen är att fortsätta med det.
Guldfågeln är tvåa på den svenska marknaden efter Kronfågel som ingår i börsnoterade Scandi Standard. Men Guldfågeln är nummer ett på ätklar kyckling, alltså färdigförädlade och uppskurna delar av fågeln. Det är ett segment som i flera år växt snabbare än marknaden i stort och som samtliga av bolagets större konkurrenter nu satsar hårt på.
– Att det ätklara segmentet växer snabbt är gäller inte bara kyckling utan de flesta proteiner. Vi satsade tidigt här vilket visade sig rätt. En av våra största utmaningar idag är att behålla det här försprånget när konkurrensen blir tuffare och då handlar det om att fortsätta ta fram innovativa produkter, säger Peter Andersson.
Guldfågelns senaste räkenskapsår, som slutade i april, är inte offentligt än. Men till tidningen säger Peter Andersson att omsättningen ökade med runt 7 procent vilket ger en omsättning på cirka 1730 miljoner kronor. Han säger vidare att vinstmarginalen växte från 2,1 till runt 3,5 procent. Även om man får gå tillbaka ända till 2014 för att hitta en bättre siffra så är det en låg marginal, även för ett livsmedelsbolag.
– Vi har investerat stora summor i våra anläggningar de senaste fem åren för att öka kapaciteten vilket har tärt på vinsten. Men det är nu avklarat och att få upp vinstmarginalen är högt prioriterat, säger Peter Andersson.
Han menar också att det finns en del skalnackdelar mot den största konkurrenten Scandi Standard som finns i hela norden och även på Irland. Guldfågeln har en uttalad strategi att helt fokusera på Sverige. Det gäller även produktionen. Kycklingarna kläcks hos systerföretaget Blenta i Blentarp, därefter föds de upp på ett 40-tal utvalda gårdar i regionen. Efter det transporteras kycklingarna till slakt och förädling på någon av Guldfågelns tre anläggningar där Mörbylånga på Öland är störst med 500 medarbetare.
– Att kontrollera och kunna visa upp den här lokala värdekedjan är viktigt eftersom konsumenten blir allt mer intresserad av djurhållning och att veta var maten kommer ifrån. Det finns också en stark trend sedan flera år mot att svenskar vill köpa inhemsk kyckling, något som verkar ha förstärkts i coronakrisen, säger Peter Andersson.
Han hade olika chefspositioner på matjätten Orkla innan han blev vd på först Ingelsta kalkon och sedan hela koncernen.
– Jag menar att det är en fördel att vara familjeägt bolag i vår bransch eftersom det är så viktigt att våga tänka långsiktigt.  Även om strategin att lägga ut uppfödningen på lokala gårdar kostar mer så är det vår övertygelse om att det är långsiktigt rätt. Utmaningen är att vinna konsumenternas lojalitet och få dom trogna till varumärket.
Gå till toppen