Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Hatad fladdermus jagas: ”Sista den behövde”

Coronapandemin gav fladdermusen ytterligare en törn i ett redan skamfilat rykte. På flera håll i världen jagas fladdermöss av rädsla för att nattdjuret är smittspridare.
– Det här är det sista den behövde, säger experten Jens Rydell.

Det finns 19 fladdermusarter i Sverige. Brunlångörat är en av de vanligaste.Bild: Jens Rydell
Rapporterna om fladdermusjakt kommer från länder som Indien, Rwanda, Peru och Indonesien efter att fladdermusen identifierats som sannolik spridare av coronaviruset. Enligt Folkhälsomyndigheten pekas den dessutom ut som misstänkt smittspridare av virussjukdomarna sars, mers och ebola.
Men Rydell menar det är en missuppfattning att fladdermöss sprider smitta i högre utsträckning än andra djur.
– Hittills har fladdermusen aldrig spridit smitta till människan i Sverige. Fladdermusen biter inte folk utan det är folk som äter fladdermöss som i så fall sprider smittan, säger han.
Det skygga nattdjuret spelar en viktig roll i ekosystemet, bland annat för dess pollinering och att den äter insekter och skadedjur, och om den försvinner kan det få stora konsekvenser för ekosystem världen över.
Fladdermusen hotas dock inte bara av jakt. Klimatförändringar är ytterligare en faktor som ställer till det. Att våra miljöer blir allt mer upplysta en annan.
I Sverige har exempelvis arterna nordfladdermus och brunlångöra minskat kraftigt de senaste 30 åren.
– De har minskat med hälften och det är två av de arter som betraktades som de vanligaste, säger Jens Rydell.
Samtidigt är ett stort problem att det till stor del saknas forskning och statistik kring fladdermöss i landet. 2018 och 2019 startades initiativ av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att kartlägga fladdermuskolonier – men det är fortfarande svårt att dra slutsatser om djurets utveckling, enligt Johan Eklöf, doktor i zoologi och fladdermusforskare.
– Rent generellt vet vi fortfarande ganska lite. Det finns väldigt få långtidsstudier så det är svårt att se trender, säger Eklöf.
– Men att vår inhemska fauna är under förändring kan vi konstatera, fortsätter han.
Eklöf tror att startandet av en fladdermusförening, Batlife Sweden, kan vara en vändpunkt för svenskarnas intresse för djuret.
Jens Rydell är en av få som genom åren gjort aktiva försök att kartlägga fladdermusen för att förbättra kunskaperna. Att fladdermusen redan innan coronapandemin brottades med ett dåligt rykte kopplar han delvis till den katolska kyrkan, som förr använde djuret som en kontrast till den vita duvan. Där duvan stod för fred och paradis representerade den svarta fladdermusen helvetet.
– Innan det var den bland annat en lyckosymbol som man kunde använda för att få talets gåva eller för att bringa tur i kärlek. I gammal folktro hade den ett gott rykte och ingav respekt, säger Rydell.
Enligt Jens Rydell ska man inte vara rädd för fladdermusen.
– Nej, det ska man inte. Att de skulle vara farligare än något annat djur är rent nys.
Fakta

Fladdermöss

Fladdermössen är den enda däggdjursgrupp som kan flyga aktivt. Vingarna består av tunna membraner av skinn som hålls utspända av de fyra förlängda fingrarna.

Fladdermöss har korta bakben och små fötter med korta tår som har långa och böjda klor. Klorna gör att fladdermössen lätt får grepp och kan hålla sig fast vid underlaget.

En fladdermuskoloni består av honor som samlats för att föda sina ungar. Kolonierna samlas i maj–juni och ungarna föds vid midsommartid. Ungarna dias under juli och därefter upplöses kolonin.

Efter kolonitiden sker parning. För att förhindra att ungarna föds mitt i vintern sparar honan spermierna i livmodern ända till våren, då ägglossning och befruktning sker. De dräktiga honorna samlas sedan återigen i kolonin. Ofta kommer samma grupp med honor tillbaka till samma koloniplats år efter år.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet, ne.se

Fakta

Fladdermusarter i Sverige

Det finns cirka 1200 fladdermusarter i hela världen. Globalt utgör fladdermössen en fjärdedel av däggdjursarterna. De tillhör jordens äldsta djurgrupp.

I Sverige finns 19 fladdermusarter. Ju sydligare, desto fler arter. I Lappland finns bara en art. Nio av de svenska fladdermusarterna är rödlistade, enligt Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier.

Exempel på vanliga arter i hus är nordfladdermus (hela landet), tajgafladdermus (norra Sverige) samt dvärgfladdermus (södra Sverige).

Källa: Naturvårdsverket

Gå till toppen