Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Massor av nytryckta pengar och inga alternativ.”

Aktiemarknaden lockar med högre avkastning.Bild: Terje Pedersen
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Dagligen nås vi av rapporter om fallande BNP och stigande arbetslöshet. Särskilt dyster är prognosen för världens fattiga länder. För dessa räknar bedömare att decennier av ekonomisk utveckling gått förlorad. Samtidigt stiger börskurserna brant. Hela raset från mars är återtaget och index närmar sig nu "all time high”. Så också i Sverige.
Har världen blivit galen?
Nej, inte mer galen än vanligt i vart fall. Aktiekursen är en spegling av företagets långsiktiga förmåga. Coronapandemin ses av investerarna – åtminstone de mer optimistiskt lagda – som kortvarig. Som ett hack i kurvan och snart tros allt bli som vanligt igen. De senaste kvartalsrapporterna ger visst stöd för detta. Föga förvånande rapporteras om lägre vinster, men fallen var inte så stora som befarat. Det värsta bedöms därtill vara över och redan nästa år kan marknaderna ha återgått till de normala.
Med detta synsätt var det dramatiska fallet i mars en överreaktion. Nervösa investerare som lämnade aktiemarknaden i panik för att nu, när kurvorna börjar att peka på rätt håll, rusa tillbaka till den.
Fast räcker detta som förklaring? Är inte företagens vinster i själva verket så nedtryckta att de omöjligen kan motivera dagens aktiekurser? Så tycker många analytiker.
Något saknas uppenbarligen i deras analys. En given kandidat är regeringarnas krisbekämpning. Miljarder öses ut i ekonomierna för att hjälpa företag och anställda att övervintra pandemin. Så görs överallt i en omfattning som världen inte skådat på länge. Viktigt i sammanhanget är också att stödinsatserna finansieras med en teknik som närmast kan liknas vid sedelpressarna.
En beprövad metod som har använts många gånger förut. Med känt resultat: inflation. Så blir det när mer pengar jagar samma mängd varor. Men inte nu. Kraven på social distansering hindrar oss från att köpa mycket av det vi brukar konsumera. Här ingår det mesta som har med upplevelser och personliga tjänster att göra, allt från fotvård till exotiska resor. Och på det vi kan konsumera som mat, energi, kläder råder det ingen brist.
Resten sparas.
Det förklarar varför vi inte sett till någon inflation i vanlig mening. Däremot kan krisbekämpningen ha gett upphov till en tillgångsinflation. Man kan nämligen utgå från att en del sparande söker sig till aktiemarknaden i hopp om att där få en högre avkastning än det banksparande erbjuder – som i de flesta fallen är noll. Massor av nytryckta pengar och inga alternativ. Se där en förklaring till de stigande börskurserna.
Att pandemin främst drabbat de med sämst ekonomiska villkor är ingen överraskning. Ty det är bland unga, lågutbildade och utrikes födda som arbetslösheten är som störst. Men att krisbekämpningen skulle gynna de ekonomiskt välbeställda väl så mycket var kanske inte lika väntat. Allt blir inte som man tänkt sig.
Gå till toppen