Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Nu gäller det att fortsätta försvara en union som bygger på respekten för rättsstatens principer och mänskliga rättigheter."

Det finns i stort sett tre olika tolkningar av hur sanktionerna mot de länder inom EU som inte följer rättsstatens principer ska se ut, skriver Michel Vincent Anderlini, doktorand i globala politiska studier vid Malmö universitet.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel coronahälsar efter att de avslutat den presskonferens där de redovisade resultatet av toppmötet kring unionens långtidsbudget och återhämtningspaket.Bild: Stephanie Lecocq
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Kampen om rättsstatens principer i EU har bara börjat. Resultatet av det senaste EU-toppmötet är långt ifrån entydigt.
Många politiker och andra opinionsbildare uttryckte en viss besvikelse över de skrivningar som kan ge Europeiska rådet rätt att besluta om att stoppa utbetalningar till ett land vars regering inte respekterar rättsstatens principer, skrivningar som anses urvattnade jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag.
Just nu vet ingen hur mekanismen för att villkora EU-stödet ska se ut.
Den överenskommelsen som EU-ledarna nådde om en långtidsbudget för åren 2021–2027 och ett återhämtningspaket när det gäller coronapandemin – Next Generation EU ledde till vitt skilda reaktioner i svenska medier.
Medan en del uttryckte en viss besvikelse kring vad de anser är en urvattnad kompromiss när det gäller skrivningarna kring rättsstatsvillkoret, betonar andra den historiska dimensionen i att EU-ledarna stod enade i kampen mot corona och pandemins ekonomiska konsekvenser.
Liknande tongångar hördes från svenska politiker. Under presskonferensen efter toppmötet såg statsministern Stefan Löfven (S) nöjd ut:
EU måste vara starkt. I den situationen har vi nu genomfört en förhandling där Sverige har fått de största rabatterna någonsin. I den här överenskommelsen är det tydligt utpekat med klimat- och miljöarbetet, klimatmålen, och vi har fått konditionalitet, ska man ta del av EU:s medel då ska man också stå upp för rättsstatens principer.
Jonas Sjöstedt annonserade å sin sida att Vänsterpartiet skulle KU-anmäla regeringen för att ha accepterat den ”nya försvagade texten om respekt för rättsstaten”.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är också kritisk. På sin Facebooksida skrev han att ”Stefan Löfven under den gångna nattens sista timmar har accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten".
Men vad gäller saken? I återhämtningsfonden ställs en rad villkor på de länder som ska få bidrag, bland annat på ekonomiska reformer, gröna investeringar, digital omställning och respekten för rättsstatens principer. De formuleringar som förhandlades fram under EU-toppmöte är svävande och otydliga, och lämnar stort tolkningsutrymme.
Europeiska rådet skriver: ”Mot bakgrund av detta ska en villkorlighetsordning inrättas för att skydda budgeten och Next Generation EU. I detta sammanhang kommer kommissionen att föreslå åtgärder vid överträdelser, som ska antas av rådet med kvalificerad majoritet. Europeiska rådet kommer att återkomma till frågan inom kort.”
Men vad betyder det?
Det finns i stort sett tre olika tolkningar:
• En är relaterat till ett förslag som EU-kommissionen lade fram i 2018. Tanken var att det skulle ge EU-kommissionen befogenhet att föreslå sanktioner mot medlemsländer som brister i respekt för rättsstatens principer. Sanktionerna skulle antas av medlemsstaterna med en så kallad omvänd kvalificerad majoritet, det vill säga att sanktionerna skulle förkastas bara om landet i fråga lyckades samla en majoritet av medlemsstaterna. Det resulterar i att sanktionerna lättare kan införas mot medlemsländer som bryter mot rättsväsendets eller andra myndigheters oberoende. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, var inne på denna tolkning när hon talade inför EU-parlamentet häromdagen.
• En annan tolkning är att sanktionerna ska antas av medlemsstaterna med kvalificerad majoritet. Det betyder att de bara riktas mot ett medlemsland som bryter mot rättsstatens principer ifall en majoritet av EU-länder är för det. Därmed blir betydligt svårare att införa sanktionerna. Charles Michel, Europeiska rådets ordförande, har antytt att denna tolkning kan utgöra en lösning för en framtida mekanism för att garantera respekten för rättsstatens principer i EU.
• En tredje tolkning står Polens och Ungerns premiärministrar, Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki för. De har förklarat att de ser den text som antogs som en framgång och menar att diskussionerna som respekten för rättsstatens principer i EU är något som ska debatteras i Europeiska rådet, under EU-toppmöten, som alltid tar beslut enhälligt. I klartext innebär det att sanktioner kopplade till rättsstatens principer aldrig blir verklighet.
Visst finns det anledning att vara besviken över slutresultatet från det senaste EU-toppmötet. Viktiga formuleringar om rättsstatens principer suddades bort och ersattes av otydliga skrivningar.
Nu ska medlemsstaterna förhandla om hur den nya mekanismen kring EU:s möjlighet att stoppa utbetalningar till ett land vars regering inte respekterar rättsstatens principer ska fungera i praktiken.
Kampen för rättsstatens principer är alltså långt från förlorad. Det är angeläget att frågan hålls aktuell, att såväl politiker och andra opinionsbildare följer utformningen och genomförandet av sanktionsmekanismen.
Nu gäller det att fortsätta försvara en union som bygger på rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.
Michel Vincent Anderlini, doktorand i globala politiska studier vid Malmö universitet.
Gå till toppen