Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Med fler på skolbänken blir coronastöd en investering.

Regeringen måste tänka kreativt inför hösten.Bild: ALI LORESTANI/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
De massiva satsningarna för att bromsa pandemins ekonomiska effekter sätter nu djupa spår i budgetstatistiken. Färska siffror från Ekonomistyrningsverket, ESV, visar att budgetunderskottet i juni ökade med 31,7 miljarder kronor jämfört med samma månad förra året. Under årets första sex månader visar budgeten ett underskott om 71,4 miljarder vilket är 170 miljarder sämre än under första halvåret 2019.
Beloppen skulle i en annan tid skapa oro, men är just nu – tack vare vårt goda utgångsläge med låg statsskuld – ett mindre bekymmer.
Insatserna har varit nödvändiga och välkomna för att hindra en totalkrasch i ekonomin. Svårigheterna inom många branscher, inte minst upplevelseindustrin och besöksnäringarna, har redan skördat många offer. Trots omfattande tillfälliga nedsättningar av de sociala avgifterna, möjlighet att skjuta på skatteinbetalningar och generösa villkor för korttidspermitteringar uppgick arbetslösheten under juni till 9,8 procent eller 575 000 personer. Det är runt 150 000 fler än för ett år sedan.
Förhoppningen på många håll var att vi skulle kunna återgå till mer normala förhållanden när sommaren glider över i höst. Så ser nu inte ut att bli fallet.
Regeringen behöver alltså tänka kreativt inför hösten.
Flera stora bolag meddelar att de medarbetare som kan ska fortsätta att jobba hemifrån – helt enligt rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Trots att alla sektorer och verksamheter inte har klarat omställningen till ökat distansarbete och digitala verktyg så bra.
I takt med att flera av stödinsatserna har avslutats eller klingar av riskerar arbetslösheten att ta ny fart om korttidspermitterade sägs upp och hårt ansatta företags buffertar töms. Därför hörs nu också krav på förlängda insatser, bland annat från hotellnäringen. Det gäller såväl de nedsatta sociala avgifterna som omställningsstödet.
Det finns alla skäl för finansdepartementet att vara lyhört och redo till ytterligare insatser. Men det finns också anledning att fundera en gång till över hur de i så fall bäst utformas och fördelas. Många stöd har präglats av det industri- och ingenjörstänkande som alltjämt kännetecknar det svenska samhället. Egenföretagare med enskild firma har haft svårt att tillgodogöra sig stöd som aktiebolag har kunnat dra nytta av. Servicenäringar, som måste ha personal på plats, har haft begränsad nytta av korttidspermitteringar. Detsamma gäller verksamheter – som djurhållning – med personalkostnader även när intäkterna uteblir.
Att massivt stötta företag och enskilda var rätt i ett läge då hela världen panikbromsade. Men långvariga subventioner slår tillbaka på sikt. I en läsvärd krönika i DN (29/7) skriver ekonominestorn Lars Calmfors om hur staten framöver behöver växla från direkta inkomststöd till mer efterfrågestärkande insatser.
Ingen vet hur ekonomin kommer att se ut efter pandemin, vilka nya beteendemönster som dröjer kvar eller vilka affärsmodeller som visar sig ha tjänat ut. Pandemin tvingar fram en brutal strukturomvandling, påskyndar en utveckling som i många fall ändå skulle ske. De fortsatta stöden bör utformas så att de premierar aktivitet och förbättring, inte passivitet och konservering.
Calmfors trycker hårt på vikten av utbildning. Mer än 450 000 behöriga har sökt till höstens högskoleutbildningar, en ökning med 13 procent sedan i fjol. Men stora utbildningssatsningar behöver riktas även till andra grupper: lågutbildade, människor med bristande kunskaper i svenska, äldre med svag digital kompetens liksom småföretagare med begränsade möjligheter till vidareutbildning.
Lyckas den omläggningen kan de massiva stöd som nu skapar stora hål i statens budget, på sikt bli till en investering. Då kan Sverige kliva ur pandemin med en starkare, inte svagare ekonomi.
Gå till toppen