Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Varför ingår en präst i coronakommissionen?”

En sekulär stat ska inte ta parti i livsåskådningsfrågor, skriver David Rönnegard, ordförande för Humanisterna.

Stefan Löfven (S) den 30 juni vid den pressträff då han presenterade coronakommissionen.Bild: ALI LORESTANI/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Den 30 juni tillsatte regeringen en coronakommission för ”utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19”.
Kommissionen består av åtta ledamöter med olika bakgrund. Snabbt ifrågasattes om de är relevanta eftersom bara en av ledamöterna är läkare, och den läkaren inte är epidemiolog.
En ledamot har tillsatts i egenskap av att hon är präst i Svenska kyrkan. Jag undrar hur regeringen har resonerat kring detta beslut. Det är lätt att se att det pekar på ett mer generellt problem där Sverige har svårt att slita sig från den tid då stat och kyrka fortfarande satt ihop.
Vilka urvalskriterier använde regeringen för att välja de åtta ledamöterna i kommissionen, och vad gjorde att en präst sågs som en av de bäst lämpade?
Prästen i fråga är Camilla Lif som är tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling.
Själv verkar Camilla Lif inte vara helt på det klara med varför hon är med i kommissionen. I en intervju i Kyrkans Tidning (6/7 2020) svarar hon ”Jag gissar att jag är inbjuden både som en representant för civilsamhället och för att reflektera etiskt kring människosynsfrågor i hanteringen av coronaviruset.”
Att kommissionen behöver en expert på människosynsfrågor verkar rimligt, men varför en präst och inte en expert inom medicinsk etik?
Att det behövs en representant för civilsamhället verkar också rimligt, men varför just en präst från Svenska kyrkan?
En möjlig förklaring är att Sveriges Kristna Råd, SKR, hade en debattartikel i Dagens Nyheter (24/6 2020), innan tillsättningen av kommissionens ledamöter, som avslutas med ”Människovärdesfrågan bör vara en självklar grund för bedömningen. I kommissionens arbete bör därför representanter för trossamfunden självklart finnas med.” Regeringen verkar ha tagit till sig detta, men bland landets trossamfund enbart valt en representant från Svenska kyrkan
Det är svårt att förstå vad representanter för trossamfund har för specialistkompetens när det gäller att utvärdera Sveriges coronastrategi. Ännu svårare att förstå är hur det kan vara lämpligt att ha med religiösa representanter i en statlig kommission i ett land där stat och religion ska hållas isär.
Trossamfunden har inget monopol när det gäller människovärdesfrågor. Att regeringen dessutom väljer att enbart låta den etik som Svenska kyrkan står för representeras är märkligt. Inte minst med tanke på att Sverige är ett land där de flesta inte är religiöst troende, och att de som har en gudstro tillhör många olika trossamfund.
Trots att Sverige inte har någon statsreligion är det uppenbart att regeringen inte är livsåskådningsneutral.
Det är bara tjugo år sedan staten formellt skilde sig från Svenska kyrkan, men ännu sitter religion och stat ihop på många sätt. Valet att låta en präst ingå i coronakommissionen är ett exempel, ett annat är det lagligt stadgade stödet för trossamfund som inte är livsåskådningsneutralt. Det riktar sig bara till religiösa livsåskådningsorganisationer medan de icke-religiösa livsåskådningarna utesluts.
Det är besynnerligt att regeringen i ett sekulärt land fortsätter att diskriminera sekulära livsåskådningar.
En sekulär stat ska inte ta parti i livsåskådningsfrågor. Vid millennieskiftet tog Sverige ett stort steg i den riktningen genom att stat och kyrka skildes åt. Men det är en resa som inte är över än. Religion har ingen plats i en statlig kommission.
David Rönnegard, ordförande för förbundet Humanisterna.
Gå till toppen