Annons

Annons

opinionMalmö

Aktuella frågor
”Myndigheterna måste bli lika samspelta och snabbfotade som de kriminella.”

Även den som anser att det är fel att fuska med bidrag kan bli mer benägen att göra fel om hen tror att andra kommer undan med det, skriver Lars-Erik Lövdén, Joakim Sandell och Sedat Arif, Socialdemokraterna.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Det behövs en ny myndighet som ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen och komplettera välfärdsmyndigheternas eget kontrollarbete, skriver Lars-Erik Lövdén, Joakim Sandell och Sedat Arif.

Bild: Linda Axelsson

Annons

Tillit är en av de allra mest värdefulla tillgångarna för ett demokratiskt välfärdssamhälle.

Tillit – människor emellan, men också mellan medborgare och det offentliga – ökar sammanhållningen i samhället och är en förutsättning för medborgarnas vilja att bidra till gemensamma institutioner och bidragssystem.

Enligt en ny undersökning från den av regeringen tillsatta Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen anser 9 av 10 svenskar att bidragsfusk är omoraliskt och någonting som påverkar välfärden negativt. Det visar att människors vilja att göra rätt är mycket stark.

Men även den som anser att det är fel att fuska med bidrag kan bli mer benägen att göra fel om hen tror att andra kommer undan med det.

Misstanken om att vissa får bidrag som de inte har rätt till, påverkar i förlängningen viljan att vara med och finansiera välfärden. Krafttag mot fusk och felaktiga utbetalningar av offentliga medel är därför en central fråga för alla som värnar en stark, generell välfärd.

Annons

Annons

Den ekonomiska brottsligheten mot välfärden är både omfattande och allt mer sofistikerad. Det rör sig om alltifrån fusk med ersättning för personlig assistans enligt LSS, till lönesubventioner från Arbetsförmedlingen för jobb som inte finns och pensioner som fortsätter att betalas ut på grund av oanmälda dödsfall utomlands. Denna typ av brott utgör numera en av den organiserade brottslighetens viktigaste inkomstkällor. Det handlar om personer som blivit experter på att systematiskt utnyttja välfärdssystemens svaga punkter. Dessa kriminella rör sig mellan system, till exempel mellan sjukförsäkring och försörjningsstöd, och utnyttjar snabbt luckor i regelverk och kontroller.

Under denna mandatperiod har regeringen tagit en rad viktiga initiativ när det gäller att få bukt med brott mot välfärden. En utgångspunkt har varit de förslag som lades fram i utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37), Till exempel gav regeringen nyligen tolv myndigheter i uppdrag att utveckla sitt samarbete motnäringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet.

Sammantaget har regeringens åtgärder gjort att myndigheterna blivit allt mer samordnade och effektiva i sina insatser. Men det räcker inte.

Annons

Just nu är ett annat förslag ute på remiss. Det kommer från samma utredning och handlar om att det behövs en gemensam utbetalningsfunktion.

Annons

Förslaget innebär att en ny myndighet, Myndigheten för utbetalningskontroll, inrättas. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen och komplettera välfärdsmyndigheterna, till exempel Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens, eget kontrollarbete.

Tanken är att välfärdsmyndigheterna ska behålla ansvaret för handläggning och beslut men själva utbetalningarna ska ske från den nya myndigheten. Det ger bättre kontroll och möjlighet att upptäcka såväl avsiktliga som oavsiktliga felaktigheter. Samordningen ökar också effektiviteten och minskar administrativa kostnader.

Som vi ser det är en gemensam utbetalningsfunktion nödvändig för att samhället på allvar ska kunna bekämpa välfärdsbrottsligheten.

Det är dags att myndigheterna blir lika samspelta och snabbfotade som de kriminella.

Landets kommuner måste också tydligare involveras i det fortsatta arbetet mot välfärdsbrottslighet. Kommunerna har en viktig roll. Dels för de register över uppgifter som kommunen själv och myndigheter förlitar sig på för att fatta beslut. Dels är kommunerna en stor utbetalare av stöd och bidrag, både till enskilda medborgare och till föreningar och företag.

Annons

I Malmö har Socialdemokraterna tagit initiativ till att fördjupa och intensifiera arbetet mot välfärdsbrott genom att ta fram konkreta handlingsplaner som tar ett helhetsgrepp om frågan. Det handlar om insatser för att minska felaktiga utbetalningar och stöd till enskilda, företag och föreningar, liksom upphandlingar och inköp, samt åtgärder mot intern korruption och bedrägerier.

Annons

Fler kontrollmekanismer behövs. Men de måste vara effektiva och får inte bidra till en oskälig administrativ börda för personalen. Än viktigare, och billigare i längden, är att öka personalens medvetenhet och vaksamhet om risken att utsättas för fusk.

Ökad samverkan och möjligheter till informationsutbyte är nyckeln. Med det starka samhällets samlade resurser går det att sätta stopp för välfärdsbrotten. Man måste se på denna typ av kriminalitet som den organiserade brottslighet det faktiskt handlar om.

Vi kan aldrig acceptera att Sveriges välfärdssystem utnyttjas av kriminella som både utnyttjar enskilda och skor sig på samhällets resurser.

Lars-Erik Lövdén (S), regeringens utredare av kvalificerade välfärdsbrott (SOU 2017:37)

Joakim Sandell (S), riksdagsledamot och ledamot av justitieutskottet

Annons

Sedat Arif (S), kommunalråd för arbetsmarknad och socialtjänst i Malmö.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy