Google Chrome
Firefox
Förhandlingen i Malmö tingsrätt avslutades på torsdagen efter att ha pågått under två dagar.
Det är Tommie och Lena Dahlström från Höllviken som med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa, som tagit sig an deras fall, kräver skadestånd av kommunen.
– Får kommuner kräva mark utan att lämna kompensation? Nej, den enskilda äganderätten skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. Man måste betala ersättning, sammanfattade paret Dahlströms ombud Alexandra Loyd sin klients inställning.
Sydsvenskan har tidigare berättat om hur ett flertal andra fastighetsägare i samband med bygglovsansökningar möts av motkravet att avstå mark till kommunen. Om de nekade skulle deras bygglovsansökningar avslås.
Främst har det handlat om mindre markbitar i tomtkanter och längs lokalgator.
Inför tingsrätten berättade Tommie Dahlström om hur han och hustrun planerade att bygga ett nytt hus på en tomt de köpt. När de kontaktade kommunen om bygglov fick de ett oväntat besked.
– Vi skulle avstå mark och få betala lantmäteriets förrättningskostnad. Annars skulle vi inte få bygglov, berättade han.
Alternativet var att säga nej till kommunens krav och överklaga den nekade bygglovsansökan i en tidskrävande process.
– Vi kände oss tvingade. Vi behövde sälja vårt gamla hus och komma igång med bygget. Vi såg ingen annan utväg än att skriva på och få igång bygget, sade Tommie Dahlström.
Därför skrev de på ett avtal där de utan ersättning avstod 52 kvadratmeter av sin tomt till kommunen och betalade 26 000 kronor i avgift till lantmäteriet.
Ytterligare två villaägare från Höllviken vittnade inför rätten om liknande upplevelser.
– Hur fel det än var måste vi gå med på det. Jag tyckte det var utpressning från kommunen, berättade Björn Eiswold som fick skänka 153 kvadratmeter mark till kommun.
Bakgrunden till kommunens krav var att många äldre detaljplaner inte stämmer med verkligheten där mark avsedd för allmänna ändamål ligger på många privata tomter. I paret Dahlströms fall handlade det om mark för eventuell framtida breddning av en lokalgata.
Genom att ta över mark i samband med bygglovsärendet försökte kommunen långsiktigt anpassa så att karta och verklighet stämde överens. Numera säger sig kommunen ha slutat tillämpa rutinen som funnits i många år.
Kommunens ombud gav en helt annan bild än den av tvång. Kommunen, hette det, har erbjudit förslag till lösningar på ett juridiskt problem – att bygglovet inte fick beviljas förrän mark- och planförhållandena var utredda – som paret Dahlström accepterat.
En juridisk grundregel är att ingångna avtal ska hållas även om någon part är mindre nöjd. Men avtal som ingåtts under tvång kan däremot ogiltigförklaras.
En stor del av förhandlingen rörde därför frågan om paret verkligen varit tvingade. Kommunens ombud hävdade att paret kunde ha försökt förhandla fram andra lösningar med kommunen.
Tommie Dahlström menade att inget förhandlingsutrymme fanns.
Även kravet på skadestånd – 79 750 kronor för marken och de avgifter paret betalat – stod i fokus. Motparten menade att kommunen inte är skyldig att betala.
– Kommunen har inte åsidosatt lagen och paret Dahlström har inte drabbats av kostnader som berättigar till skadestånd, menade kommunens ombud Fredrik Jahnfors.
Den överlåtna tomtmarken saknade värde för paret Dahlström eftersom den var reserverad för breddning av vägen. Avtalet med kommunen, menade Jahnfors, har istället varit till nytta eftersom markfrågan lösts och paret därmed kunnat få sitt bygglov
Båda parterna hade kallat in olika sakkunniga vittnen. Dahlströms vittnen menade att kommunens agerande var felaktigt och makarna har rätt till ersättning medan kommunens vittnen hävdade motsatsen.
– För min del handlar det mer om moralisk upprättelse än pengar. Det är viktigare att det slås fast att kommunen har gjort fel, sade Tommie Dahlström i en av pauserna under förhandlingen.
Domen i målet meddelas den 17 september.