Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Flyktinglägret Moria är ett bevis på EU:s misslyckande.

Flyktingar flyr från branden i Moria.Bild: Petros Giannakouris
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Det har kallats för helvetet på jorden. Flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos upprättades under flyktingkrisen 2015 för att kunna erbjuda skydd åt några av de tusentals människor som riskerade livet i rangliga båtar på Medelhavet. Under natten till onsdag brann hela lägret ned och lämnade 13 000 människor återigen hemlösa.
Under fem års tid har människorättsorganisationer varnat för de ohyggliga levnadsförhållandena i Moria. I lägret med en kapacitet på 3 000 människor har stundtals upp emot 20 000 flyktingar trängts. Förra året rapporterade människorättsorganisationen Human Rights Watch att det fanns hundratals, kanske tusentals, barn som saknade föräldrar. Ensamma och utan tillgång till omvårdnad och beskydd lämnades de att rå om sig själva – många hittades sovandes på kartongbitar på marken.
I januari i år uppmärksammade The Guardian en familj som flytt undan talibanerna i Afghanistan och via båt tagit sig till ön Lesbos. Deras enda tillhörigheter bar de i några ryggsäckar. När de klev i land hade de inte ätit på två dagar. Men det som mötte familjen i Moria var inte ett mål mat och en varm säng, utan smuts och lera, sopberg och den djupaste av mänsklig misär. Det överfulla lägret saknade tillgång till rent vatten, hygienartiklar, medicin och vårdpersonal. Det var vinter, tälten var slut och det fanns varken elektricitet eller värme. Familjen fick nöja sig med några filtar.
Medan människorättsorganisationer och volontärer gått på knäna för att ge människorna i lägret på Lesbos ett så drägligt liv som möjligt har Grekland anklagats för att inte vilja lyfta ett finger. De cyniskt lagda hävdar att passiviteten varit ett sätt att protestera mot den bristande assistansen från EU och andra medlemsstaters ovilja att dela migrationsbördan med länderna vars stränder utgör unionens yttre gräns. För några veckor sedan avslöjade New York Times att den grekiska regeringen i hemlighet skickat ut ett tusental migranter i rangliga, överfulla båtar och lämnat dem ute till havs – för den turkiska kustbevakningen att ”rädda”.
Men hur ovärdigt Greklands agerande än är, så har landets regering rätt i en sak: EU har svikit. Tanken var aldrig att tusentals människor skulle tillbringa år i grekiska flyktingläger. År 2015 var Lesbos den första anhalten för människor som hade för avsikt att resa vidare till andra EU-länder för att söka asyl. Men när gränserna stängdes och asylprocesserna saktades ned förvandlades plötsligt ön till en flaskhals. De som anlände med båt kunde plötsligt inte ta sig vidare, utan blev fast i Moria.
EU vars immigrationspolicy ska bottna i solidaritet har, oförmöget att nå en bredare migrationsuppgörelse, valt att skyffla över allt ansvar på Grekland. Under våren har frustrationen och desperationen bland människorna i Moria blivit allt mer påtaglig, vilket lett till högljudda protester och våldsamma sammandrabbningar mellan migranter och grekisk polis. Men flyktinglägret behövde bokstavligt talat stå i lågor för att EU skulle reagera.
Efter den stora branden under onsdagsnatten, som förvandlade hela lägret till aska, uttryckte EU-kommissionens ordförande Ursula von det Leyen sin sorg och lovade att EU:s medlemsländer nu står redo att rycka in och hjälpa Grekland. ”Vår prioritet”, skrev hon, ”är de som nu är utan skydd”. Även EU-kommissionär Ylva Johansson lovade att EU skulle täcka kostnaderna för att transportera migranterna från ön till fastlandet.
Under onsdagen meddelade en region i Tyskland att den var villig att ta emot 1 000 människor från Moria. Samtidigt lovade utrikesminister Heiko Maas att Tyskland skulle bistå med medicin och utrustning. Norges statsminister, Erna Solberg, har sagt att landet kan tänka sig att snabba på asylprocessen för syriska barnfamiljer från flyktinglägret.
Det är hoppfullt att se Europas ledare nu gå samman och gemensamt axla ansvaret för människorna i Moria. Men det är samtidigt beklämmande att detta händer först efter fem år av mänskligt lidande och en akut katastrof.
Gå till toppen