Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Att mitt i en klimatkris subventionera en flygplats är oacceptabelt

När vi bad politikerna förklara logiken bakom beslutet ignorerades vi, skriver Astrid Engelson.Bild: Niklas Gustavsson
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Torsdagen den 27 augusti röstade kommunpolitikerna i Höganäs ja till att köpa Ängelholms flygplats. Det är ett beslut taget av sju kommuner för att rädda flygplatsen som länge gått med förlust, för att säkerställa direktflyg till Stockholm. Jag och fyra vänner var där för att protestera.
Klockan var sex och vi stod utanför stadshuset med plakat. Vi hade planerat att diskutera frågan med politikerna på väg in till mötet. De flesta hälsade, men när vi frågade om de ville prata med oss, vände många bort blicken och gick förbi.
Sedan började mötet. Politikerna fick framföra sina argument. Alla partier yrkade bifall för beslutet att köpa flygplatsen, förutom MP och V. Argumenten som framfördes var till största del tyckande, en icke faktabaserad övertygelse om att flygplatsen kommer att gynna kommunen ekonomiskt och slutligen tomma ord om framtida miljösatsningar.
När MP:s Johan Ingvarson med faktabaserade argument visade hur ekonomiskt ogynnsamt och klimatovänligt köpet är, bemöttes han av oppositionspolitiker som medvetet störde och efteråt hånade hans anförande.
När vi sedan hörde politiker efter politiker yrka bifall spreds en sorgsen overklighetskänsla bland oss. Beslutet hade gått igenom med god marginal, 18 ja mot 3 nej.
Köpet visar att majoriteten av kommunpolitikerna i Höganäs är väldigt okunniga i klimatfrågor. Det tydliggör också kommunens dubbelmoral i relation till dess miljöprogram. Programmet innehåller tjusiga löften om att “minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen fossilfria transporter” samt att det ska tas “miljöhänsyn vid inköp och upphandlingar”.
När vi bad dem förklara logiken bakom beslutet ignorerades vi och betraktades istället som rebeller med syfte att provocera. I själva verket ligger vi och har ångest om kvällarna och kan inte sova på grund av oro inför framtiden. Jag vill förtydliga: Vi hade önskat att vi inte behövt protestera. Trots det känner vi oss tvungna, på grund av det brådskande läget i världen och alla kortsiktiga miljöfarliga beslut som fattas.
Just kortsiktighet präglade debatten denna kväll. Bland annat menade en socialdemokrat att “Vi måste lösa klimatförändringarna på sikt”. Att sitta i publiken med vetskapen att världen har 7,5 år på sig att ställa om innan flera irreversibla miljöeffekter blir oundvikliga (IPCC), och höra att klimatförändringarna ska lösas “på sikt”, är som ett slag i magen.
Jag förstår att man inte löser klimatkrisen med ilska. Det är dock väldigt svårt att som ungdom inte känna ilska, sorg och maktlöshet över dessa överhängande problem som hotar vår framtid.
Vi måste alla anstränga oss för att åtgärda klimatkrisen. Kommunpolitiker bör vara pålästa och ansvarstagande i klimatfrågan. De måste kunna se längre än tillfällig ekonomisk tillväxt. Att Höganäs kommun år 2020, i mitten av en klimatkris, subventionerar flygande är fullständigt oacceptabelt.

Astrid Engleson,

Gymnasieelev, Spyken, Lund
Gå till toppen