Nürnbergerkorvar, gulaschsoppa, kycklingfrikassé. Och en kall öl på det. Ett besök i restaurangvagnen på de tyska snabbtågen kan vara en fröjd – om den är öppen.

Många tyskar och utländska tågresenärer som då och då sätter sin fot på ett Intercity-Express-tåg (ICE) känner till det eländiga utropet ”Leider verkehrt dieser Zug heute ohne Bordrestaurant” (Tyvärr har tåget i dag ingen restaurangvagn). En som tröttnat på bristen på traktering ombord är Torsten Herbst, som sitter i förbundsdagen för liberala FDP.

Han vände sig till trafikdepartementet med en rak fråga: Hur utbrett är problemet? Hur stor andel av det antal kilometer som tyska fjärrtåg tillryggalagt från 2016 till och med första halvan av 2020 har körts med stängd eller icke funktionsduglig bistro?

Där stötte han på patrull. Uppgifterna är nämligen ”grundlagsrättsligt skyddade affärshemligheter” som rör ”statens fiskala intressen”, enligt svaret, som tidningen Welt am Sonntag har tagit del av. Ett offentliggörande skulle enligt departementet vara en allvarlig konkurrensnackdel för det statsägda järnvägsbolaget Deutsche Bahn (DB).

Därför har regeringen stämplat informationen som konfidentiell, den tredje högsta graden av hemligstämpling inom tyska statsförvaltningen. Herbst får visserligen i egenskap av parlamentsledamot ta del av uppgifterna, men inte föra dem vidare.

Med andra ord: restaurangvagnarna har blivit en statshemlighet.

Vem som skulle ha vinning av att veta när DB säljer korv och öl till hungriga passagerare är oklart, då bolaget i stort sett har monopol på rikstäckande snabbtågstrafik. Kanske är svaret så pinsamt för regeringen att det är bäst att mörka, spekulerar Welt am Sonntag.

I somras sänktes priserna i tyska restaurangvagnar i samband med en allmän, coronarelaterad momssänkning. En gåva till de trogna resenärerna, som DB sålde in det.

Hur många som faktiskt kan njuta av en prissänkt bratwurst på resan mellan, säg, Hamburg och Berlin är dock oklart. Eller rättare sagt: en statshemlighet.