Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Jonas Kanje: Svåra beslut när vi rapporterar och söker svar om upploppet

Upploppen på Rosengård i slutet av augusti skedde efter att en koran satts i brand på närliggande Emilstorps industriområde.Bild: Patrick Persson
Upploppet i Rosengård satte samhället på hårda prov. Polis, räddningstjänst, rättsväsende, stadens tjänstemän och politiker måste alla prestera på topp. När människor och egendom skadas testas förtroendet mellan medborgarna och samhället.
Även för nyhetsförmedlingen och journalistiken var det en prövning. Informationsbehovet var enormt. Trycket på Sydsvenskan att berätta vad som hände och förklara varför blev högt – trafiksiffrorna på sydsvenskan.se gick i taket.
Som chefredaktör är jag förstås glad över att så många väljer att vända sig till oss. Men det förpliktigar också att vara förstahandskälla för hundratusentals läsare.
Här är tre av de viktigaste delarna i vårt arbete före, under och efter upploppet.
• Bevakningen på plats i Rosengård. För att kunna rapportera bra måste man vara på plats. Men det är inte självklart under ett upplopp. Den våldsamma stämningen skapade risker får våra medarbetares liv och hälsa. Hur nära kan vi gå? Vem och hur många åker dit? Hur rör vi oss? Vilken utrustning kan vi ta med? Vilka försiktighetsåtgärder måste vidtas? Massor av beslut ska fattas på kort tid.
• Källkritik. Det hände enormt mycket på bara ett par dygn. Danske populisten Rasmus Paludans utspel, koranbränningen, protesterna, upploppet och efterspelet. Samtidigt var det tydligt att många ville göra politiska poänger på händelserna. 
Vi måste separera rykten från fakta, försöka förstå vad som är missuppfattningar och politiskt vinklad information. Sortera, genomskåda och välja bort. Hur fel det kan bli illustrerades av den lokale moderatledaren Torbjörn Tegnhammar som mycket tydligt gick ut och talade om att han visste vem som bar skulden för en stor del av våldsamheterna. Två dagar senare tvingades han backa.
• Sammanställning och publicistiska beslut. Arbetet med källkritik, sovrandet i informationen, intervjuer och kompletteringar skakar fram ett digert material. Men vad publicerar vi, varför och när? Vilka artiklar måste ut direkt och vilka måste få mer tid för att vi ska kunna sätta händelserna i rätt kontext? Vi kom över ett omfattande bildmaterial från upploppet. Men för att publicera det krävdes ett stort arbete med att försöka förstå vad det egentligen visade, vem som filmades och vad de gjorde. Folk begick brott på film. Det måste vi kunna visa utan att samtidigt agera åklagare och domstol. Därför valde vi att avidentifiera de personer som agerade på film.
Bra journalistik ska berätta vad som händer, förklara och ge sammanhang. Vi vill bringa reda även i kaotiska och våldsamma händelser. Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande frågor kring koranbränningen och upploppet. Förhoppningsvis kan vi ge, eller i vart fall komma nära, svaren i Sydsvenskan.
Gå till toppen