Google Chrome
Firefox
I över tio år har han läst på och studerat klan-fenomenet. Han har skrivit böcker och föreläst för myndigheter, däribland polisen. Förra lördagen gick så biträdande rikspolischefen ut och slog larm om att minst 40 ”kriminella klaner” organiserar brottslighet i Sverige.
– De senaste fem dagarna har varit galna. Intervjuer varje dag. Även från Danmark och Norge.
Uttalandet från polischefen var generaliserande i vissa delar, visade närmare granskning. Per Brinkemo tycker att det är bra att säga ”kriminella klaner”.
– Man har i debatten sagt att man då drar alla över en kam. Men gör man inte det om man säger kriminella släktnätverk? Vad är skillnaden?
För att nätverk kan vara en del av en släkt.
– Då får man förtydliga och säga att de flesta inte är kriminella. Det andra argumentet är att man då missar hederskultur och egen rättskipning.
Det är detta som är avgörande, enligt Brinkemo. Rättskipningen, och den speciella hederskulturen, som handlar om socialt anseende, där individens agerande är djupt ihopkopplad med klanens. Det gäller då att visa värme och gästfrihet. Och i en del situationer att vara hård och inte vika ner sig.
Denna kultur förklarar en del av våldet i Sverige, enligt Per Brinkemo.
– Man har utvecklat en hårdhet. Den går att slipa bort, det är fullt möjligt. Massor av människor gör det. Det handlar inte om dna eller etnicitet. Det är en erfarenhet, eller bristande erfarenhet av samhällsorganisationsform.
Är det inte risk att man missar andra saker istället, till exempel sociala eller individuella orsaker till kriminalitet?
– Det här är åtminstone mitt bidrag till att bättre förstå vad som sker. Sen om det stämmer till sjuttiofem eller hundra procent... Men ska vara öppen även för andra perspektiv.
Per Brinkemo var frilansjournalist när han 2003 fick tips om en pojke som skickats på ”uppfostringsresa” till sina föräldrars hemland Somalia, och dumpats där, ensam. Brinkemo granskade fallet, vilket ledde till att svenska myndigheter agerade och pojken kunde komma tillbaka till Sverige.
– Jag bjöd honom till Lund, han blev vårt ”sjätte barn”, även om han inte är adopterad. Då insåg jag hur lite jag visste om integration, migration och inte minst om de länder som invandrare kom ifrån. Jag är ganska nördig av mig, så jag började läsa på, om främst Somalia. Och stötte på det här ordet klan. Dock hittar man inte så mycket om det i Sverige.
– Jag har läst oändligt med litteratur, av araber, somalier, andra forskare. I Sverige har vi varit helt ointresserade av klankulturer. Därför kan vi inte avkoda personer från de kulturerna. Varför känner man sig kränkt? ”Du trampar på min heder” – varför sa man inte det så ofta för trettio år sen?
Den dumpade pojken blev Brinkemos extrason och ledde till kontakter med föreningen Somaliland i Malmö, Rosengård. I fyra år jobbade han sen i föreningen, som en slags länk till det svenska myndighetssamhället.
– Jag blev knockad av de här människorna. De ville verkligen få till integration.
– Men polletten trillade ner först när jag fattade att det här handlade ju inte om somalier. Utan att här kommer människor som i princip inte har en enda dags erfarenhet av myndighetsutövning till Sverige, som ju bara består av myndigheter.
En klan kan bestå av hundratusentals, till och med miljoner människor. Dessa bryts ner i under-klaner.
– I utpräglade klaner kan man rabbla sina anfäder så långt som tjugo, trettio generationer tillbaka, säger Per Brinkemo.
– Den minsta enheten består av några hundra personer. De som delar anfader några generationer tillbaka hör ihop. Och då hjälper man varandra.
Inte bara vid konflikter. Klanen är ett socialt skyddsnät.
– Man stöder varandra ekonomiskt. Och det är ju vackert. Man äter middag mycket mer ofta, i större sällskap. Jag har själv en kyrklig bakgrund, och har nog ett hål inuti mig, jag är attraherad av en varmare gemenskap. Det är väl därför jag bor här på Djingis [i Lund]. Det här är ersättningen för min klan, för min kyrka.
– Men det finns också delar som är farliga. Om en klan eller medlemmar i en klan muteras in i kriminalitet av en eller annan anledning då är den mer svårangripbar än de här lösare gängen.
Dessutom, individens frihet är väldigt liten.
Är det en generationsfråga, kommer klan-strukturerna dö ut i Sverige?
– Vi vet inte. I andra länder har det visat sig seglivat. Jag är egentligen inte dystopisk till min läggning. Men om sådana här strukturer sätter sig så är de jättesvåra att komma åt.
Fakta
Polisen tre typer av organiserad brottslighet
I samband med uttalanden om klan-kriminalitet har polisen gått ut med att man numera strukturerar den organiserade brottsligheten i tre typer
1) Mc-gäng och andra med västar eller tydliga namn och symboler
2) Löst sammansatta nätverk, till exempel områdesbaserade gäng eller vänskapsnätverk
3) Släktbaserade kriminella nätverk – även kallade kriminella klaner.