Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Kollektivtrafiken har mer än ett resmål.

Coronaavstånd gäller inte för alltid.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Landets kollektivtrafik har det tufft. För att hålla nere smittspridning förväntas resenärer undvika onödigt resande – men samtidigt som turtätheten borde upprätthållas, för att undvika trängsel, har kollektivtrafiken tappat miljarder som en följd av uteblivet resande.
Dagens biljettsystem borde kanske ses över – men bara tillfälligt. För så snart pandemin kan tämjas så måste nygamla goda vanor återupptas. Fler ska åter åka kollektivt – av klimatskäl.
I somras menade två forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, Disa Asplund och Roger Pyddoke, att biljettpriserna borde höjas kraftigt för att minska trängsel. De hänvisade till internationell forskning, "fördubbling av biljettpris i genomsnitt leder till ett cirka 40 procent lägre resande", och resonerade samtidigt om att avgifterna kan sänkas utanför rusningstid. De tog även upp periodkort som problematiska i pandemitider – när biljetten väl betalats tillkommer inga nya kostnader. Självfallet är priset ett styrmedel, men som forskare från bland annat Malmö universitet invände i en replik skulle prishöjningar slå mot dem "som redan i dag har bekymmer att både ordna och finansiera sitt resande och samtidigt utsätts för risk för smitta".
I veckan var två företrädare för norsk-svenska konsultbolaget Urbanet delvis inne på samma spår som Asplund och Pyddoke. Olika priser beroende på tid kan sprida ut resandet. De ser periodkort som föråldrade i sig: "I vår analys av resvanor efter corona uppgav många att de skulle sluta med periodkort, och hälften av dem visste inte vad de skulle välja. Faran är att det blir bilen om inte nya biljettlösningar tas fram".
Frågan är komplex. Just nu är det rimligt att sätta hälsomässiga perspektivet i centrum och det kan därför vara relevant att göra om biljettsystemet. Men i så fall är framför allt två principer viktiga.
För det första får ett nytt prissystem inte utmynna i en ojämlik plånboksfråga. Dramatiska prishöjningar skulle troligen drabba människorna som verkligen behöver resa allra hårdast – samtidigt som de med högre inkomster påverkas i betydligt mindre grad.
För det andra finns även risker med att ha alltför låga biljettpriser vissa tider, exempelvis dagtid eller sena vardagskvällar då färre reser. Om resan knappt upplevs kosta sänks tröskeln för resande som inte är nödvändigt. Det vore också ekonomiskt tveksamt med tanke på de redan stora budgethål som uppstått till följd av förlorade intäkter för kollektivtrafikföretagen. Med det sagt skulle en viss justering nedåt kunna få vissa att planera om tidpunkten för sin resa, vilket vore bra.
Kollektivtrafikbolagen behöver ekonomiskt hållbara förutsättningar i ett läge där de, med rätta, avråder från onödigt resande. Men de måste också säkra turtätheten – och minska smittrisken – för dem som behöver åka.
Att hitta lösningen på denna ekvation är angeläget. I grunden är det däremot positivt om många tar bussen. Kollektivtrafiken är viktig för klimatet och minskar dessutom stockningarna i trafiken. På längre sikt måste målet åter vara täta turer med fullt belagda avgångar.
Gå till toppen