Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Liv på Venus? Astronomer ser tecken i planetens atmosfär

Planeten Venus atmosfär innehåller större mängder av gasen fosfin än vad forskarna kan förklara. Det skulle kunna vara ett tecken på utomjordiskt liv.

Venus atmosfär innehåller halter av gasen fosfin – det kan vara ett tecken på liv.
Astronomer har hittat gasen fosfin i moln i planeten Venus atmosfär, enligt en studie som publicerades i tidskriften Nature Astronomy. All fosfin i jordens atmosfär kommer från levande organismer eller mänskliga aktiviteter, alltså kan sådana gaser i en annan planets atmosfär vara ett tecken på liv.
“När vi såg de första tecknen på fosfin i Venusatmosfären var det en chock!” säger forskningsledaren Jane Greaves vid Cardiffs universitet i Storbritannien i ett pressmeddelande från ESO, Europas mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning.
Forskarna studerade Venus atmosfär under fem morgnar i juni 2017 med teleskopet James Clerk Maxwell telescope på Hawaii, och gjorde sedan ännu en undersökning med Alma-teleskopet i Chile, som använder en annan teknik, i mars 2019. Resultaten visar att det finns ungefär 20 miljarddelar fosfin i Venus moln. Sådana nivåer kan varken förklaras av blixtar, vulkanutbrott, fosfor som kommit in i atmosfären med meteoriter, eller kemiska processer i molnen.
Venus har dock beskrivits som ”jordens ondskefulla tvilling” på grund av giftiga gaser, enormt höga temperaturer (omkring 425 grader) och avsaknad av vatten.
– Forskarna poängterar att det inte har upptäckts något liv på Venus. Man har funnit fosfin i mycket låga men detekterbara halter. Och fosfin på jorden produceras enbart i miljöer med mikrober som inte är i kontakt med syre eller i mänskliga industriella processer, säger astronomen och ESO-medarbetaren Johan Warell till TT.
Enligt de teoretiska beräkningarna i forskarlagets modeller finns två förklaringar till förekomst av fosfin i planetens atmosfär.
– Antingen finns liv eller en helt oväntad process på Venus, säger Johan Warell.
Om det skulle handla om liv är det pågående. Enligt kemister i forskarlaget bör gasmolekylerna i atmosfären troligen ha en livslängd som räknas i timmar.
– Det måste i så fall finnas en process som just nu producerar fosfinet.
Enligt Johan Warell hittades fosfinet (som består av väte och fosfor) i molnlager på troligtvis 50–60 kilometers höjd. Signalen var starkast från molntäcket runt Venus ekvator. Vid polerna fanns inga indikationer.
Mängden fosfin i atmosfären är sannerligen pytteliten, cirka 20 molekyler på en miljard. Men forskarna finner inget stöd för att den halten skulle ha kunnat produceras av icke-biologiska processer på planeten. En tänkbar källa är eventuella organismer på Venus.
– Men det är osvuret varifrån fosfinet kommer, konstaterar Johan Warell.
Nu återstår för forskarna att försöka fastställa om Venus fosfin kunnat uppstå genom andra processer än de som är kända på jorden. Och att göra det är ingen picknick direkt.
– Man måste antagligen få en detaljerad kunskap om den komplexa kemi som pågår i hela molntäcket. Det krävs en resa till Venus med rymdsond som har specialdesignad mätutrustning, säger Johan Warell.
Forskarna bedömer att ett sådant projekt kan ta upp till 15 år att genomföra.
Måndagens rymdnyhet, publicerad i tidstriften Nature Astronomy , väckte omedelbar stor uppmärksamhet jorden runt.
“Finns det liv som svävar runt i Venus moln?” lyder topprubriken på BBC. Motsvarande hos spanska El País : “Astronomer i Europa och USA finner möjliga tecken på liv på Venus.”
Johan Warell tycker förvisso att “upptäckten är mycket intressant”, men vill ändå sätta in i den ett sammanhang:
– Att fosfin på Venus skulle vara livsbetingat är ännu mer osannolikt än att det finns liv någon annanstans i solsystemet.
Han nämner Mars, Saturnus måne Enceladus och Jupiters måne Europa som förmodligen starkare kandidater till liv i vårt solsystem.
Gå till toppen