Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Pernilla Ström: Alla dessa enstaka rötägg.

Jimmie Åkesson.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Vore man blödig skulle man kunna tycka lite synd om Jimmie Åkesson. Här skulle han ju få sin stund i rampljuset i Aktuellts intervjuserie Halvtid för att med några väl inövade punchlines kunna racka ner på migrationspolitiken, Sverigedemokraternas favoritämne.
Men vad händer? Bara ett par timmar innan han ska ta studion i besittning kommer Expressen med ett nytt avslöjande om att ännu en - vi kan snart inte räkna dem alla - högt uppsatt förtroendevald Sverigedemokrat har spridit grovt rasistiska och nazianstrukna uttalanden kring sig.
Med tanke på att det händer gång på gång, borde Åkesson vid det här laget vara luttrad. Ändå rann svetten ymnigt inför programledaren Nike Nylanders frågor.
Alldeles nyss hade ju en stursk Åkesson i en stort uppslagen DN-intervju förklarat att han såg sig själv som justitieministern i en framtida konservativ regering. Men vem vill dela taburetter med den vars nära medarbetare skickar nazisthälsningar ”Hell seger” i chattar, förklarar sig vara en arisk krigare och skriver att ”Men vafan kommer man från Afrika så luktar man ju skit!!!”?
”Jag kan inte som partiledare gå runt och leta bland mina medlemmars chattar”, försvarade sig Åkesson tamt.
Men Dennis Askling är inte vilken perifer liten ytterlighetstjomme som helst som blivit beslagen med sunkiga värderingar - lika lite som före honom Erik Almqvist och Kent Ekeroth. Fram till Expressens avslöjande och Asklings snabba avhopp var han gruppledare för SD i Haninge kommun, ditsänd för att städa bland bruna problemmedlemmar.
Vidare satt han i juryn för Region Stockholms pris mot främlingsfientlighet och rasism. Snacka om att få bocken till örtagårdsmästare.
Som om inte det var nog var han därtill anställd vid Sverigedemokraternas riksdagskansli. Så hur gick snacket där på fikapauserna? Varav hjärtat är fullt, talar ju munnen.
Sverigedemokraterna har suttit i riksdagen i tio år. Men hur Åkesson än polerar och polerar, poppar skiten ständigt upp. Vad hjälper det att fasaden är tjusig om det är fortsatt ruttet därunder?
Sverigedemokraternas partiledare kan stå i tv-studion och plågat bedyra att han är tacksam över journalisternas avslöjanden. Hans kroppsspråk säger något annat.
”Det dyker upp extremister hos oss, det dyker upp extremister hos Socialdemokraterna”, försökte han. ”De finns ju där, men det är lyckligtvis på marginalen.”
Men nej, övriga partier är inte i närheten av att attrahera eller rekrytera extremister i så hög grad som Sverigedemokraterna. 300 personer ska under de senaste tio åren ha uteslutits eller tvingats lämna.
Och när Åkesson - med en freudian slip - ser som sin uppgift att ”hålla rent när sånt här uppdagas”, avslöjar han att han inte bryr sig så länge det inte upptäcks. Det är ju inte första gången han delar ut passerkort till folk som absolut inte borde ha tillträde till Sveriges riksdag. Egor Putilov var en annan.
Jimmie Åkessons problem är inte att människor missuppfattat vilken politik Sverigedemokraterna står för. Hans problem är att de exakt har förstått vilka värderingar Sverigedemokraterna omsluter, hur rasismen ligger inympad i partiets dna.
Därför har, som någon konstaterade, nu ännu ett namn fogats in i den långa listan av ”enstaka rötägg”.
Gå till toppen