Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Galten bör bebyggas med respekt för den gamla stadskärnan i Lund

När det gäller höghus, har arkitekter och forskare kunnat påvisa att de över huvud taget inte lämpar sig som bostäder, skriver Vibeke Dalgas.Bild: Tomorrow AB
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Den 7 september var det en helsida i Sydsvenskan med rubriken: ”Arga Lundabor grymtar om Galten - vill stoppa höghuset”.
Det var tre bålda lundabor, Lennart Nord, Christer Hjort och Thomas Hellquist (ARG/Aktion Rädda Galten), som la fram sina synpunkter och argument som jag helt delar.
För det första borde man inte bygga så högt och så tätt med hänsyn till den gamla stadskärnan, som definitivt är Lunds viktigaste kännetecken och största kvalitet.
För det andra är det helt oacceptabelt att inrätta en underjordisk parkering och att flytta de regionala bussarna till Mårtenstorget. Man måste finna helt andra lösningar i båda fallen.
Till den första punkten kan jag tillägga, att det i många städer, bland annat i Sverige och Danmark, har blivit ”inne” hos politikerna, att förtäta och bygga höghus. Resultaten är sorgliga att se på. Ta bara en tur runt i den höga och täta bebyggelsen väster om Lunds central. Här är det både trist och föga charmerande och inga gröna platser, friområden eller trevliga stadsrum.
När det gäller höghus, har sedan lång tid kända arkitekter och forskare kunnat påvisa att de över huvud taget inte lämpar sig som bostäder för människor.
Den moderna stadsplanläggningen och därtill anslutande lagstiftning, som utvecklades under 1960- och 1970-talen, skulle bland annat förhindra allt för tät, osund och hög bebyggelse. Det skulle finnas plats för ljus och luft, fria arealer, parkering och goda möjligheter för social kontakt. De senaste åren har många städer uppenbarligen glömt en del av de förbättringar av städernas kvaliteter, som genomfördes den gången!
Jag har skrivit en artikel om detta i den danska tidningen Weekendavisen den 23/3 2018 och arkitekten Jan Gehl har den 27/ 3 2018 i en utmärkt krönika i danska Politiken sammanfattat de erfarenheter och det vetande man har i dag med fokus särskilt på höghusets egenskaper som bostad för människor, inte minst i nordiskt sammanhang. Dessutom har höhusen en tendens att dominera omgivningarna i visuellt avseende förutom att de medför en rad andra problem, trafikmässigt, socialt och tekniskt.
Det är också märkvärdigt – och närmast lite barnsligt – att några städer ska konkurrera om vem som kan bygga det högsta huset! Här är det mycket sorgligt för mig att konstatera, att till exempel en så fin gammal stad som Köpenhamn har mer än 40 höghus på gång i de äldre centrala stadsdelarna. Det slutar kanske med att man inte längre kan se stadens alla vackra torn och spiror?
I Galten bör det naturligtvis som ARG föreslår byggas i en skala och struktur, som respekterar den gamla stadskärnan. Det vill säga låga hus, smala gator och fina stadsrum och gårdsrum.
Sverige har en tämligen god stadsplanelagstiftning, som definitivt kan styra ett sådant byggeri – om politikerna vill! Det är således inte någon ”naturlag”, att man nödvändigtvis ska fortsätta att täcka upp för byggentreprenörerna och spekulanterna. De är bara intresserade av att få mesta möjliga utbyte och är totalt likgiltiga för invånarnas villkor och hänsynen till omgivningarna. Däremot är det kommunens och politikernas plikt att sörja för en ansvarig stadsplaneläggning och för invånarnas trivsel.
Den andra punkten gäller trafikproblemen. Att etablera en stor källarparkering i Galten är helt fel, och kommer bara att inbjuda fler bilar till stadskärnan. Det säger all stadsplanemässig erfarenhet! Så det måste fortsättningsvis satsas på den kollektiva trafiken, cyklisterna, rullstolarna, sparkcyklarna och fotgängarna.
Angående de regionala bussarna är det rent katastrofalt att de fortsättningsvis har sin hållplats mitt i den gamla stadskärnan. Att flytta dem till Mårtenstorget är ingen lösning. Det är däremot nödvändigt med en mera hållbar och långsiktig lokalisering.
Frågan i dag är förmodligen om inte både den regionala och lokala kollektiva busstrafiken och deras system, nät och koordination borde ses över bland annat i ljuset av klimatdiskussionen. Till exempel är bussarna i bägge systemen onödigt stora, osmidiga i trafiken och mycket störande och förorenande.

Vibeke Dalgas

Lundabo och pensionerad LTH-professor i stadsbyggnad
Gå till toppen