Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "EU är en unik vinst för svenskar, svenska jobb och svenska företag."

Mediernas underprioritering av EU-politiken ett problem för demokratin, skriver Fredrick Federley i ett genmäle.

Svenska mediers EU-bevakning är klart underbemannad, anser Fredrick Federley.Bild: Emil Langvad
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Michel Anderlini skriver i Aktuella frågor (6/9) att de stora utmaningar som EU står inför inte har fått något särskilt utrymme i den debatt som förs i Sverige. Även om jag delar hans problembild att vi behöver föra den europeiska debatten närmare Sverige, så är den största boven i dramat inte politikerna – utan medierna.
EU är en unik vinst för svenskar, svenska jobb och svenska företag. Det är ett fredsprojekt likt inget annat. Kort sagt är EU den politiska nivå som på det mest demokratiska sättet kan möta de globala utmaningar världen står inför, som dessutom hanterar frågor som är viktiga för svenska väljare.
Och det händer mycket i Europa. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i onsdags höll sitt årliga tal till unionen så är det ett pressat läge som EU befinner sig i. Utrikespolitiskt har EU behövt fylla det vakuum som uppstått när USA:s roll på världsarenan minskat. Men det är kanske den interna Europapolitiken som har sett de största utmaningarna. Migrationskrisen 2015, återkommande finanskriser, en allt starkare populistisk rörelse och det faktum att en av unionens största och rikaste medlemmar, Storbritannien, valt att storma ut.
Det här leder till många politiska duster. Den europeiska debatten går verkligen varm i Europas huvudstad. Ska EU engagera sig mer i välfärdsfrågor? Ska EU ta in fler länder? Ska EU börja ta in skatt? EU:s vägval under de kommande åren kommer att spela stor roll för framtidens union och självklart också för Sverige. För det som händer i Bryssel påverkar oss; faktum är att mer än 60 procent av besluten i de svenska kommunerna kommer som en direkt följd av Europasamarbetet.
Trots det så känns det som händer i Bryssel väldigt långt bort. Inför EU-valet 2019 gjorde Novus en undersökning som visade att 59 procent av väljarna ansåg att de inte hade tillräcklig information om EU-politiken. Att kunna följa processerna och politiken i EU är avgörande för en levande demokrati. Att vi politiker granskas är nödvändigt och önskvärt.  Detta kräver att EU-politiken får det utrymme som den demokratiskt förtjänar.
Men när Anderlini i sin artikel menar att många av oss Europaparlamentariker är en av huvudanledningarna till att EU-debatten är fördummad så är det en missvisande bild. Visst har vi politiker en del i att EU-debatten är så eftersatt som den ändå är, men den främsta anledningen till de ibland överdrivna talepunkterna och ytliga EU-debatterna är för att medierna sällan ger utrymme till något annat. Svenska medier är idag inte intresserade av att diskutera Europapolitikens innehåll. När det är 21 svenska parlamentariker som alla vill få medialt utrymme för sin politik på ett gemensamt utrymme, är det därför tyvärr en ibland förenklad bild som medierna målar upp.
Medierna menar ofta å sin sida att svenskar inte är intresserade av EU-politiken, som är för teknisk, och prioriterar i regel inrikespolitiken. Problemet med det ställningstagandet är som med hönan eller ägget: ointresset kan likaväl bero på att man misslyckas med att bygga upp intressanta berättelser, eller att dessa inte får tillräckligt med utrymme. För att råda bot på detta och för att se till att Europapolitiken får en rättvis bild så behöver mer journalistiska resurser läggas på bevakningen av Bryssel.
Om vi jämför med bevakningen av USA-politiken är bevakningen av EU seriöst underbemannad. I USA finns en bra bit över 30 registrerade svenska journalister. I Bryssel är de sju. Detta trots att Europapolitiken påverkar oss i klart större utsträckning. Jämfört med våra grannländer är den svenska journalistkåren underdimensionerad. Danmark, med hälften så många invånare, har mer än dubbelt så många EU-korrespondenter. Även om våra svenska Europakorrespondenter gör ett enastående jobb så är de för få. Ska vi på riktigt öka intresset för EU måste bevakningen av Europa bli bättre och då krävs en helt annan redaktionell prioritering än idag.
Förutom det så behöver det också finnas forum för att debattera EU-frågor. En årlig EU-debatt mellan svenska parlamentariker i Sveriges riksdag där relevanta frågor på den europeiska arenan diskuteras kan vara en bra början. Det hade bokstavligen talat placerat EU närmare svensk politik.
EU-politiken och det som händer i Bryssel är för viktigt för att förpassas till ett fåtal notiser utan en levande och tillgängliggjord debatt. Ska vi ha en större plats för EU-debatten måste den också ges rätt förutsättningar. Det skulle både de svenska väljarna och den svenska samhällsdebatten gynnas av.
Fredrick Federley
Fredrick Federley är Europaparlamentariker (C).
Gå till toppen