Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "I dagens Sverige finns alltför många politiker som varken vill eller tror att flyktinginvandring kan lyckas."

Ett intensivår kan hjälpa nyanlända att slippa hamna i bidragsberoende och utanförskap, skriver Martin Ådahl och Alireza Akhondi.

Samhället måste tänka om kring integrationen, anser skribenterna.Bild: MAJA SUSLIN / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Efter att som flykting tagit sig till Sverige undan krig och förtryck, ofta med väldiga uppoffringar och faror för sin familj och sig själv, och efter att oroligt väntat på uppehållstillstånd i Sverige, drabbas alltför många av de nyanlända som får stanna av passivitet och bidragsfokus. Etableringsfasen, som det kallas, är tänkt att vara nyanländas tvååriga introduktion till Sverige, inriktad på språk och jobbsökande. Men idag har många nyanlända bara några få timmars schemalagd aktivitet per dag, och tvingas istället till långa timmar av frustration, väntan och sysslolöshet medan myndigheterna prickar av olika moment.
Detta är motsatsen till vad nästan alla nyanlända önskar. Man vill bevisa att man klarar sig. Att man duger i det nya landet. Att få chansen att arbeta i sitt anletes svett för att nå ett jobb och en plats i det nya samhället. Idag får bara en liten minoritet jobb vid etableringsfasens utgång.
De nyanlända behöver istället mötas av en intensiv, fullpackad vecka, där man stiger upp tidigt på morgonen för att lämna barnen på förskolan och gå till praktiken. Efter avslutad praktik skyndar man på eftermiddagen till svenska för invandrare och samhällsorientering, praktisk och anpassad till arbetets krav. På kvällen efter att barnen somnat sätter man sig vid köksbordet för att öva inför nästa dags svenska och samhällsorientering. När det kärvar ringer man upp sin mentor, med erfarenhet av hur det funkar på svenska arbetsplatser, för att få hjälp och handfasta tips. Efter den intensiva starten i Sverige väntar efter ett år ett diplom över uppnådda resultat i svenska och väl genomförd praktik, och med ett första jobb.
Det är denna nya inriktning som etableringen i Sverige nu ska få med ett så kallat intensivår, som är beslutat i januariavtalet, och som med början nästa år gradvis ska ta över etableringen. På ett år istället för två, med fullpackade veckor istället för sysslolöshet, ska etableringen i Sverige göras om.
Till en början ska de som själva vill och bedöms ha möjlighet att klara tempot gå in i det nya intensivåret. Men det kommer inte vara främst högutbildade – som ofta behöver validera och komplettera utbildningar istället – utan i hög grad personer som saknar gymnasieexamen eller till och med färdig grundskola, och som just därför behöver en chans att med hårt arbete visa vad de kan. På sikt är målet att huvuddelen av de nyanlända ska erbjudas detta år, som ska bli regel snarare än undantag. I paketet ingår också en obligatorisk samhällsorientering där alla, kvinnor som män, ska få en tydlig bild av vilka lagar och regler som gäller i det nya landet.
Är det möjligt och realistiskt? Det intressanta är att det redan idag finns förebilder runt om landet. Etableringslyftet, ett gemensamt projekt för ett antal kommuner i Stockholmsområdet, tar sig an hundratals nyanlända, ofta med låg utbildning. Genom intensiv praktik, svenskutbildning och mentorer har 9 av 10 fått ett jobb efter i genomsnitt sex månaders intensiv etablering. Lika många kvinnor som män får jobb, många med mycket låg utbildning som inga myndigheter dittills vågat tro på. Gemensamt för de framgångsrika projekten runt om i landet är att myndigheterna inte bara tar hand om nyanlända utan även ger dem chansen att visa vad de kan.
Men att genomföra programmet blir inte lätt. Arbetsförmedlingen måste tänka om i sitt arbetssätt med nyanlända och kommunerna ta en central och aktiv roll. Alla parter måste samverka för att få ihop de fullpackade, utmanande dagarna, av svenska och praktik. Svenska för invandrare, SFI, ska få tydligare kvalitetskrav och en utredning tillsätts för att SFI ska bli resultatbaserat så att de som anordnar kurserna ersätts till större del efter uppnådda framsteg i svenska hos sina elever, beroende på ingångskunskaper.
Att göra saker intensivare och på kortare tid är självklart billigare på sikt – även om det är dyrare i början, när mer ska göras på kortare tid. I budgeten för 2021 finns avsatt 100 miljoner kommande år, men det sker också rejäla omprioriteringar av anslaget för etableringen.
Självklart krävs också många andra reformer, av arbetsmarknadsregler och av skatter som håller många människor borta från chans till anställning i Sverige, reformer vi också driver igenom i förhandlingar med regeringen. Men starten i Sverige kan i vilket fall som helst inte vara en tid av påtvingad väntan, passivitet och av bidragsberoende.
I dagens Sverige finns alltför många politiker som varken vill eller tror att flyktinginvandring kan lyckas. Det finns också många som givit upp, som inte längre vågar säga att nyanlända kan vara med och bygga landet och bidra till allas vår gemensamma välfärd. Men den enda konstruktiva vägen är att istället ställa upp vad som krävs, med tuffa tydliga krav för vad man förväntas göra när man kommer hit, erbjuda fullpackade dagar och en verklig utmaning för varje nyanländ. Då får de nyanlända och Sverige chansen att lyckas.
Martin Ådahl
Alireza Akhondi
Martin Ådahl är riksdagsledamot och talesperson för jobb och integration (C)
Alireza Akhondi riksdagsledamot (C)
Gå till toppen