Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Bussar gör inte skolan bra. Men ibland bättre.

Skolskjuts i USA.Bild: Wong Maye-E
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Idén föddes i mitten av 1960-talet. Som ett sätt att komma åt den djupt rotade skolsegregationen i USA började barn från svarta, särskilt utsatta områden att bussas till skolor med majoriteten vita elever.
Nästan 60 år senare beskrivs bussningsprojekten ofta som fiaskon. Många minns de våldsamma protesterna, liksom "den vita flykten” när medelklassamerikaner flyttade till förorter dit bussarna med svarta elever inte gick, eller öppnade kristna friskolor för att undslippa ”rasblandningen" i den statliga skolan.
Men projektet var för många långt ifrån ett misslyckande. Studier visar att svarta elever som bussades förbättrade sina betyg och i högre utsträckning fullföljde skolan. De hade sedan mindre risk att hamna i fattigdom och kriminalitet, större chans att läsa vidare på universitet och tjänade i regel mer i vuxen ålder.
Dessa elever blev förstås inte smartare bara för att de plötsligt fick dela klassrum med elever av en annan hudfärg eller bakgrund. Det som förbättrade deras prestationer var, enligt forskarna, att de fick tillgång till samma utbildning som vita amerikaner. Nyckeln till integrationen var utbildningens kvalitet.
De kontroversiella bussprojekten avslutades i USA för drygt tjugo år sedan. På senare tid har tanken fått en rejäl uppsving i Sverige. En granskning i Sveriges Radio i veckan visar att drygt 60 kommuner för att tackla den ökande skolsegregationen har stängt vad som uppfattats som problemskolor och bussat elever till andra skolor. En katalysator var beslutet att stänga Rosengårdsskolans högstadium i Malmö 2013.
Att köra elever till andra skolor kan i vissa fall vara nödvändigt. Men det är ingen lösning på skolan integrationsproblem. Utbildningens ojämna kvalitet som gör att vissa elever inte ges samma möjlighet att lyckas i livet. Radions granskning visar att skolor i områden där majoriteten av eleverna är födda utomlands eller har föräldrar som är det har lägre lärarbehörigheten än skolor där majoriteten av eleverna är födda i Sverige – trots extra resurser. Barns socioekonomiska bakgrund, visar flera rapporter, har enorm betydelse för deras betyg och framtidsutsikter.
Målet är förstås att unga inte ska behöva skjutsas runt, varken för att lära känna andra elever eller för att få en fullgod utbildning.
I utredningen ”för en mer likvärd skola” som lämnades över till regeringen i april föreslås flera större systemförändringar. Det fria skolvalet kvarstår, men att med en gemensam antagning för alla skolor som Skolverket ansvarar för; färre riktade statsbidrag; en förändring av skolpengen; mer styrning av skolan på regional nivå. Angelägna förslag, men därtill krävs riktade insatser för att höja kvaliteten på alla de skolor som idag underpresterar och inte lyckas locka till sig kompetent personal.
Att barn med olika bakgrund ska mötas är ett av skolans viktiga uppdrag. Men det övergripande målet måste vara att alla skolor ska vara tillräckligt bra. Varenda en.
Den viktigaste vägen in i samhället är fortfarande utbildningen.
Gå till toppen