Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Oppositionen kritisk till Pisa-granskningen

Sverige får godkänt trots att en stor andel elever exkluderades från kunskapsmätningen Pisa 2018, anser OECD. I en rapport som regeringen beställt kallar OECD Sveriges resultat för ”acceptabla”. Men det finns reservationer – och oppositionen ifrågasätter granskningens oberoende.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är glad att Sveriges Pisa-resultat står sig. Arkivbild.Bild: Jonas Ekströmer/TT
– Jag är glad att Sveriges Pisa-resultat står sig. OECD konstaterar att det antal elever man exkluderat är rimligt givet att vi hade så många nyanlända åren innan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.
När resultaten från senaste Pisa-mätningen kom i december i fjol hade Sveriges elever förbättrat sina resultat jämfört med tre år tidigare. Men förbättringen har ifrågasatts, utifrån hur urvalet till mätningen 2018 gjordes.
Andelen elever som exkluderades från att skriva testen i Sverige var drygt 11 procent, jämfört med gränsen som egentligen går vid fem procent.
Enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och Skolverket gjort felberäkningar.
Men OECD kallar nu i sin granskning Sveriges resultat för acceptabla, med tanke på att Sverige tagit emot många invandrar- och flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska.
Enligt OECD:s beräkningar är det uppskattade antalet elever som exkluderades från testerna i Pisa 2018 på grund av språket, jämförbart med det uppskattade antalet elever som potentiellt kunde bli exkluderade på grund av språket.
Studien visar att resultaten är tillförlitliga, konstaterar Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
– Eftersom det väckt frågor och funnits en misstro har det varit viktigt att kunna visa att den svenska studien är korrekt gjord, säger han.
OECD poängterar dock i sin rapport att sifferunderlaget inte är exakt utan bygger på diverse antaganden.
– Vi har en lagstiftning där vi av integritetsskäl inte kan urskilja vilka elever som har exkluderats på grund av språkskäl respektive funktionsnedsättning. Men för mig är det viktiga att även med de här bristerna anser OECD att det svenska resultatet står sig, säger Anna Ekström.
Beslutet att låta OECD sköta granskningen har kritiserats av Moderaterna och Liberalerna. Detta är inte en oberoende extern granskning, anser L:s Roger Haddad.
– Det här är ett uppdrag som de fått av Sveriges regering och utbildningsministern, vilket vi har kritiserat. Med en oberoende extern granskning menar vi att det ska vara någon part som inte varit delaktig i genomförande och planering av Pisa 2018, och både OECD, Skolverket och regeringen genom utbildningsdepartementet har ju varit involverade på olika sätt, säger Haddad, som är utbildningspolitisk talesperson.
Och OECD:s rapport innebär inte att sista punkten satts. Även Riksrevisionen ska granska Sveriges sätt att sköta Pisa 2018.
– Det är välkommet att Riksrevisionen har tagit intryck av den här debatten och är öppna för att utreda. För det får inte råda några som helst tvivel. Det här är den viktigaste internationella mätningen som Sverige deltar i på utbildningsområdet och den har stor påverkan på utbildningspolitiken och olika budgetprioriteringar, säger Roger Haddad.
Skolverkets generaldirektör är angelägen om att politikerna ska få svar som gör att de kan känna tillit till den svenska studien.
– Politikerna måste verkligen kunna lita på att den svenska studien är korrekt. Om inte det här är tillräckligt för att lita på den svenska studien så hoppas jag att Riksrevisionen i sin granskning ska kunna tydliggöra hur studien har gått till, och förhoppningsvis precis som OECD konstatera att det gått korrekt till, säger Peter Fredriksson.
OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken. Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.
Fakta

Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket.

Gå till toppen